Lucka 13: Fem tips om undervisning i ett hybridläge

Att undervisa i ett hybridläge är en utmaning – varje undervisningstillfälle präglas av de kontextuella faktorerna som är tämligen föränderliga över tid. Lägg till att ämnet i sig har en inbyggd logik – en kultur och didaktik som kan se olika ut.

Photo by Thomas Kolnowski on Unsplash

Men, trots detta tänkte jag ge fem tips som kan hjälpa lärare på vägen.

  1. Avsätt tid i planeringsarbetet av undervisningstiden för att även testa den teknik som ska användas innan det är skarpt läge. Torrsimma, gärna med några kollegor.
  2. Etablera tidigt hur just du vill kommunicera – både med hjälp av analoga och digitala responssystem. Ett sätt att underlätta och få stöd av studentgruppen när det gäller den digitala kommunikationen är att uppmuntra deltagare att logga in med egen enhet online med bild och tillgång till chat så inte all koll på den hänger på dig som lärare.
  3. Prata med kollegor om deras erfarenheter – bygg och utvidga ett sk PLN (personal learning network) – alltför mycket undervisning som skett under pandemin har blivit ensamjobb och då är det svårt att orka reflektera över vad som går att bygga vidare på egen hand.
  4. Jobba lite extra med det sociala, omhändertagande och empatiska sättet att kommunicera. Behövs det någon kort aktiverande övning för alla – oavsett plats – som knyter grupperna lite, lite närmare varandra? En incheckning med tumme upp/åt sidan/ner, en mentimeter-undersökning, en digital kartbild där deltagarna får droppa en nål och berätta var de kommer ifrån. I ett hybridläge är det viktigt med lite extra tryck i den här typen av övningar eftersom de små, subtila nyanserna faller bort på vägen.
  5.  Där läraren befinner sig – och om det finns deltagare på plats i samma rum, uppstår rätt snabbt en vi-känsla. Denna bubbla är svår att komma in i för deltagare utifrån, men en medvetenhet om detta skapar åtminstone en bättre utgångspunkt för bra hybridundervisning. Men – det är lätt att glömma, även för den mest rutinerade läraren eftersom hen oftast roddar så mycket av undervisningstillfället på egen hand.

Med detta sagt – ta gärna stöd av oss på Didacticum för att fortsätta att utforska undervisning och lärande i hybridläge, men också vid regionaliserade och decentraliserade utbildningar där dessa 5 tips är applicerbara.

 

 

 

Lucka 12: Testa dina meme-kunskaper

Istället för att göra en återblick i textformat kring det jag läst om memes, med fokus på vilka som blivit starkt förknippade med det senaste året så konverterade jag detta i ett…

Original Doge Meme

…quiz!

Det fick bli ett forms – men här kommer 10 frågor som kollar hur bra du känner till det som hänt under året, speglat genom memes och några andra bilder som blev virala under 2020-2021.

Quizzet hittar du här.

Lucka 11: Visuell gemenskap på nätet (från en normies perspektiv)

Linnea bad mig (vilket också framgår av scenariot i filmen ovan) att hjälpa till ett bildsätta att blogginlägg för ett tag sen. Jag åtog mig uppdraget – men insåg på Linneas reaktion att det inte riktigt prickade rätt.

Linneas reaktion – att det finns ett rätt och fel sätt att använda sig av ett meme fick mig att verkligen fundera över hur detta visuella språk vuxit sig fram och skapar gemenskaper som en utifrån (en ibland kallad normie) har svårt att läsa av. Det är dels referenser till populärkultur och dels andra memes som blivit remixade – men ändå hållit sig till dess ursprungliga betydelse. Att det samtidigt är en viktig kulturyttring har blivit tydligt under pandemin – då många memes blev kända även utanför de vanliga internetfora där dessa uppkommit.

Så – jag fortsätter lära mig mer, för det är en viktig samhällskommentar och påverkansfaktor som är bra att ha kunskap om. En tankeväckande dokumentär är den om Pepe the frog som kom att bli alt-right-högerns symbol i USA, på SVT Play.

Lucka 10: Om glass stod i FASS

En betraktelse från vår egna farmakolog, Karin Persson

Karin äter glass
Karin med vår chokladsorbet

Glass®

Innehåll: ägg, socker, grädde samt smakämne. Per 100g består ca 50g av fett, 25-50g kolhydrater (beroende på tillsatt smak) samt 3-4g protein (källa: Livsmedelsverket.se)

Indikation: vid genomförande av kurser på Didacticum. Särskilt lämpligt vid kurser med stort diskussionsinslag (till exempel DAL, DEL, PBL, HaFo) för att höja blodsockerhalten och förhindra trötthet.

Dosering: 1-3 skopor som mellanmål eller efter lunch. Maximalt antal skopor per dag: obegränsat.

Kontraindikation: Stor försiktighet bör iakttas vid diabetes. Laktosintoleranta kan ersätta glassen med sorbet.

Farmakokinetik: Glass intas per oralt slick- eller skedvis. Upptaget till blodet av kolhydrater är snabbt och effektivt, samt stimulerar en snabb ökning av insulinhalten i blodet vilket ger ett snabbt tillskott av energi till cellerna.

Farmakodynamik: Kolhydrater i glassen omvandlas snabbt till energi i kroppen, överskottet omvandlas till fett för lagring (se också avsnittet Biverkningar nedan).

Ger behagskänsla i kroppen, troligen då Homo sapiens har utvecklats i en varm tropisk miljö med risk för dehydrering; tillförsel av kallt livsmedel till kroppen ger viss nedkylning och associeras till intag av kallt vatten (Appetite Vol 71: pp 351-60, 2013; Physiol Behav Vol 4: pp1-9, 2009).

Det är i forskning visat att vissa tillsatser/smakämnen skulle kunna ha hälsofrämjande effekter (J Diary Science Vol102: pp14-25, 2019; Acta Sci Pol Technol Aliment 2019; J Food Science, Vol78; ppC1543-50, 2013) så välj din smak med omsorg.

Glass är visat vara lika bra källa till kalcium som mjölk (J Am Diet Assoc Vol 109: pp 830-3, 2009). Tillsats av extra kalcium i glass har visats minska risken för osteoporos hos premenopausala kvinnor (Osteoporos Vol 22: pp 2721-31, 2011).

Dock har ingen effekt visats på smärtupplevelsen hos patienter efter tonsillektomi (Cureus Vol 9: pp e9092, 2020).

Biverkningar:

Huvudvärk (så kallad ”brain freeze”) särskilt hos personer med tidigare känd migrän. Huvudvärken kan bero på kontraktion av blodkärl i hjärnan och därmed minskat blodflöde dit (British Medical Journal Vol 315: pp609, 1997). Huruvida det minskade blodflödet i hjärnan kan påverka kognitiv förmåga är idag okänt, men är ganska osannolikt då kursdeltagarna på Didacticum uppvisar stort engagemang och bra resultat.

Karies (ASDC J Dent Child Vol47: pp 251-4, 1980).

Viktuppgång (Am J Prev Med Vol 31: pp240-3, 2006).

Överdosering: Särskilt stor risk då ”självservering” (Am J Prev Med Vol 31: pp 240-3, 2006).

Beroende. Kolhydrater är visat ökar frisättningen av dopamin i hjärnan (Brain Research Vol 2000: pp 158-64, 2000). Dopamin är nervtransmittern som påverkar beroendecentrum i hjärnan.

Man skulle därför kunna dra slutsatsen att glass på grund av sin eventuella beroendeframkallande effekt skulle kunna göra LiU-medarbetare mer benägna att gå kurser på Didacticum.

Lucka 9: Vad kommer på tentan?

Att hitta på nya tentafrågor kan förstås vara fruktansvärt långtråkigt och dötrist och… ja, alldeles underbart är kanske att ta i lite, men visst kan det vara ganska kul att vara lite kreativ ibland – om det finns tid. Hur hittar man den där balansen mellan att släppa loss kreativiteten och att vara tydlig gentemot lärandemålen? Och hur undviker man diskussioner efteråt, ifall tentan inte såg ut exakt som de tio senaste? Det här är några frågor som berörs i följande artikel:

Constantinou, F. (2021). How novel can examination questions really be? Exploring the boundaries of creativity in examination question writing. Research Papers in Education, 1-19.

Och istället för att lägga den här artikeln sist i din oändliga läslista vill jag tipsa om en kort sammanfattning som kommer från nyhetsbrevet Aktuell högskolepedagogisk forskning. Det ges ut av Didacticums systerenhet vid Stockholms universitet, CeUL. En gång i månaden kommer lättillgängliga sammanfattningar av aktuell forskning om undervisning och lärande, de flesta med konkreta tankar som du direkt kan tillämpa i din undervisning.

Two students writing on paper
Photo by Jeswin Thomas on Unsplash