Bortom ChatGPT

När ChatGPT släpptes för några få månader sedan blev det snabbt viralt. Sedan dess har alla sprungit runt som skållade råttor och självutnämnda experter har slagits om att formulera sin egen hot take på fenomenet. Men kanske har ChatGPT fått oproportionerligt mycket fokus, för det finns många fler typer av så kallad generativ AI. Det är alltså system som kan generera texter, bilder, filmer, programkod eller något annat. De bygger på modeller som har tränats på mycket stora datamängder. Vi som använder dessa generativa system måste ge dem något att starta med. Vi kanske ställer en fråga eller skickar in en fil. Denna startpunkt kallas prompt och när vi försöker formulera rätt fråga för att nå dit vi vill ägnar vi oss åt prompt engineering.

Det finns många exempel på tjänster som kan stödja textproduktion. Ett sådan är Wordtune. Här kan du klistra in din text och få hjälp med att göra den mer eller mindre formell, längre eller kortare. Du kan även be Wordtune betona en särskild punkt, ge exempel, skapa motargument, definiera ett begrepp eller skapa ett skämt. I nedanstående exempel har jag klistrat in en text från LiU:s engelska webbsidor och bett Wordtune att göra texten mindre formell.

Ett annat exempel är Grammarly, en tjänst som funnits i många år. I grunden hjälper Grammarly till med stavnings- och grammatikkontroller, ungefär som i Word, men den kan också hjälpa till att föreslå stilmässiga förbättringar och formatera referenser. För närvarande finns inte så mycket generativ AI i Grammarly, men de lovar, som många andra, att det snart kommer AI också. I det här exemplet har jag klistrat in samma text som ovan. Grammarly tycker att den är very clear, very engaging och just right. Däremot gillar den inte den brittiska stavningen, och det kan jag hålla med om.

När det gäller att producera copy, alltså de reklamtexter som finns på webbsidor, i sociala medier, i e-postutskick och fortfarande även i tryckt form, så finns det förstås många tjänster som kan hjälpa dig. Du kan vända dig till Jasper.ai, Copy.ai, text.cortex eller Writerly. Och om du vill kontrollera om en text är producerad av en AI kan du använda konkurrenten Originality.ai som noga deklarerar att de inte riktar sig till akademiker. I exemplet nedan har jag använt Writesonic. Den har fått samma text från LiU:s webb, men jag har bett den att skriva en lite djärvare och mer futuristisk version.

Den lyckas ju faktiskt spotta ur sig ganska tjusiga saker. Det kanske inte är så mycket substans, men det låter fint. Och det är ju det som är poängen med reklamtexter.

At LiU, we embrace the spirit of innovation and are determined to continue driving forward the future of research and education. Come and join us on our journey of discovery.

At Linköping University, we invite you to explore the boundaries of knowledge and create the future.

Framtidens digitala verktyg är allt annat än passiva. De sitter inte och väntar på att vi ska plocka upp dem, utan agerar själva. Vi kan diskutera med dem och skapa tillsammans. Och en mycket intressant nyhet släpptes helt nyligen: Microsoft 365 Copilot. Du får en digital assistent, en medkreatör, som kollar över axeln på allt du producerar i form av texter, bilder, presentationer och liknande. Den lär sig din stil, den gissar vart du är på väg och den gör grovjobbet åt dig.

Våra studenter kommer, både under studietiden och senare under hela arbetslivet, att producera olika typer av media. Grundläggande kunskaper i att hantera såväl språk som tekniska verktyg brukar vi förutsätta att studenterna har med sig från grundskolan och gymnasiet, så varför ska vi inom högre utbildning bry oss? Är detta mer än en praktisk fråga? Jag skulle vilja påstå att marken skakar under våra fötter, igen. Under pandemin tvingades vi att backa tillbaka till grundläggande frågor om vad vi håller på med. Vad är god undervisning? Vad är rättssäker examination? På samma sätt måste vi nu, i ljuset av de AI-verktyg som finns tillgängliga, ställa oss en del tuffa frågor:

  • Vad innebär det att skapa? Är en text som enbart är producerad av en människa mer äkta, mer sann, mer värd än en text som producerats tillsammans av en människa och ett AI-verktyg?
  • Vilka lärandemål är möjliga att verifiera genom samskapade mediaproduktioner? Om vi bedömer inlämnade texter på samma sätt som vi gjort hittills, bedömer vi då inte egentligen AI-verktyget snarare än studenten?

Det här är svåra frågor som inte har några enkla och tydliga svar. Och eftersom allt det här är nytt finns det inga experter att fråga. Vi behöver helt enkelt diskutera igenom frågorna tillsammans.

Och så en tråkig statlig brasklapp: Dessa exempel på tjänster visas upp för att illustrera vad som finns där ute. Det här inlägget ska inte på något sätt tolkas som en uppmaning att använda dem. Ingen av dem är godkända molntjänster vid LiU. All användning sker på egen risk.

Lucka #21: Anna testar chat GPT: Inlämningsuppgifter till kurs

En viktig del av examinationer är det skrivna ordet. Olika typer av text, olika nivåer av tonalitet och möjlig verkshöjd. Det kan vara lite känsligt eftersom det går in på områden som rör plagiat och fusk – men chatGPT behöver testas även med den här typen av uppdrag. Hur ska vi annars förstå både utmaningar och möjligheter?

ChatGPT testades med olika frågetyper och nedan följer en rad med exempel:

  1. Vad är pomologi?

Svaret låter, utan direkta förkunskaper om ämnet rimligt, men saknar i den här versionen källor.

2. Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia?

AI:t ger sig inte på någon tydlig värdering av vilka händelser som är viktigast, texten inleds med en slags disclaimer. Där skulle det behövas ett tydligare resonemang kring hur rangordningen skulle kunna baseras på. Återigen saknas källor som gör det möjligt att faktakolla texten.

3. Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Även här aktar sig AI:t för att göra någon typ av värdering. Exempel redovisas, återigen utan källor men med en stor bredd av svar som vid första läsningen låter rimliga.

4. Skriv en personlig reflektion kring betydelsen av frukt för dig

Detta blev en rätt generisk, smått högtravande hyllning till den hälsosamma frukten. Skulle du godkänt detta? Är tonen rimlig?

5. Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi (nu vänder vi på det)

Nu har AI:t tidigare frågor kvar i minnet och det syns i svaren, lite intressant att den direkt skriver fem istället för tre frågor.

En första reflektion – ju mer specifika förberedelser som skrivs in i frågan, desto svårare för ett AI att ge ett användbart svar. Det kan t ex vara bra att vara tydlig med vilka källor som är utgångspunkten för svaret “Vad skriver Nordisk Familjebok och NE.se om pomologi och vilka är de största skillnaderna?” eller “letar reda på och beskriv vad källa X och källa Y skriver om pomologi”. Frågan är bara vad som sker när jag också matat in texterna som ska jämföras? Vad blir det för texter då?

Fortsättning följer!

 

Lucka #16: Anna testar chatGPT: Abstract till konferens

När jag skriver detta inlägg är chatGPT överbelastad, så det blir svårt att erbjuda några aktuella skärmdumpar. Men nästa textutmaning jag gav den under en intensiv testdag förra veckan var att få ihop ett abstract till en konferens.

Steg 1: Mata AI:t med data

Utgångspunkten: En redan befintlig text behöver skrivas om, kortas ner från ca 1200 ord till 600.

Kommandot blev därmed till att börja med: Skriv en sammanfattning av följande text + klistrade in befintlig engelsk text.

Resultatet blev en lite väl komprimerad text (235 ord), dock var det tydligt att AI:t fångat in komponenterna i texten som rörde inledning, syfte, problemformulering, teori, metod och resultat. Innehållet var korrekt, om än lite fattigt. Eftersom jag skrev kommandot på svenska blev texten också översatt till svenska.

Steg 2: Utöka!

Jag bad AI:t: Skriv längre text. Och vips började det närma sig 545 ord. Jag laborerade med “skriv på svenska” och sen tillbaka till engelska igen. Texten fick en liten annan utformning, men återigen – referenser saknas helt. Det behöver jag lägga till på egen hand.

På detta sätt går det att se AI:t som ett sätt att få snabb feedback när du kört fast, kanske se över tonalitet eller språk. Det där som är värdefullt för att faktiskt gå i mål med sin text. Efter tröskandet i ett AI skrevs vissa delar ändå om av oss som deltar i projektet, men det hade varit intressant att ha lite mer is i magen och förlita sig helt på ett AI – just för att se vad det går att använda till.

Nu återstår det dock att se om detta abstract ens blev godkänt – innehållet och temat i sig är det ändå upp till konferensens arrangörer att avgöra hur det står sig i relation till många fler faktorer än det språkliga.

Lucka #12 – Anna testar ChatGPT: Wikipedia

…I´ll never have to work again, ekar i huvudet. Eddie Izzards klassiska rant om ny teknik är fortfarande aktuell och nu är det AI som är det “nya” genom lanseringen av chatGPT kopplad till Open AI-projektet. (Där bland annat Microsoft och Elon Musk är inblandade)

Vad finns det då för möjliga användningsområden för den här typen av chatbot? Kommer det innebära slutet för skriftliga inlämningar som grund för examination? Jag har inga direkta svar – men tänkte testa att ge chatboten lite olika uppdrag, som kan skapa underlag för vidare funderingar kring den här typen av teknik. Häng med!

Wikipediaartikel

Som wikipedian tänkte jag direkt – hur kan jag använda detta verktyg för att skriva fler artiklar om modiga kvinnor från olika delar av världen? Mitt mål är att åtminstone fylla på det svenska Wikipedia med artiklar om de kvinnor som fått priset International Women of Courage Award.

Steg 1

Zaria Ghafari saknar t ex artikel. Jag ser därför chatboten i uppdrag att skriva en wikipediaartikel om henne enligt instruktionen: Skriv en wikipediaartikel om Zarifa Ghafari människorättsaktivist.

print screen text from chatbot AI

Chatboten lyckas identifiera att Zarifa är kvinna från Afghanistan och vid en första läsning låter ju detta som en rätt gedigen artikel. Detta är den generiska bilden av en kvinnlig människorättsaktivist. Problemen är dock många:

  1. Zarifa lever, hon har inte alls gått bort.
  2. Hon var borgmästare i Maidan Shahr
  3. Artikeln saknar referenser, inget av det som står går att belägga och skulle därmed inte godkännas överhuvudtaget som artikel på Wikipedia.

Det som istället skrivs fram är en bild av kvinnor som människorättsaktivister – dvs fokus på kvinnors rättigheter, genom organisationer och sociala medier.

Steg 2

Den här chatboten behöver matas med data och erfarenhet som stämmer bättre överens med det som går att verifiera, för att överhuvudtaget vara användbart som stöd för skrivandet av fler artiklar på wikipedia.

print screen chatbot open AI

Steg 3

Med data i minnet, blir sen nästa version av artikeln betydligt bättre.

print screen chatbot openai

Men fortfarande behöver jag som författare referenser och källor för att överhuvudtaget kunna få den här artikeln godkänd enligt Wikipedias regelverk.

Fortsättning följer!

Lucka #11 ”Hemtentan är död”

I en berömd essä från 1967 kritiserar den franske litteraturteoretikern Roland Barthes vanan att analysera och tolka litterära verk med utgångspunkt från författaren. Det är ett misstag, menar han, att utgå från att författarens intention med ett litterärt verk (eller för övrigt något annat konstnärligt arbete) är den rätta tolkningen. Visst kan man utifrån spekulationer om författarens intention finna spår som går att undersöka och tolka, men denna intention skall inte tolkas som ett facit i betydelsen ”det var så hen egentligen menade”. Essän bär rubriken ”The Death of the Author” och kritiken av den intentionella tolkningen fan sin motsvarighet i s.k. New Criticism som myntade begreppet ”the intentional fallacy”. Barthes essä har också varit utgångspunkten för mer radikala tolkningar av författarens roll, nämligen att det enbart är läsarna som avgör vilken betydelse ett litterärt verk har.

Under veckan som gått har jag funderat en del över Barthes essä och författarens död när Open AIs Chat GPT svept över vår akademiska gemenskap. Detta är en fri programvara som är lika enkel att hantera som vilken sökmotor som helst. Vi använder sökmotorer för att finna information om allt möjligt, men Chat GPT kan dessutom svara på frågor och ge förslag på hur vi kan lägga upp en kurs, på villkor att vi ger den instruktioner. Eftersom jag är intresserad av ignorans ställde jag frågan:  ”Förklara ignorans!”. Svaret kom sekundsnabbt och var häpnadsväckande relevant (men med något språkligt fel):

”Ignorans är den [sic!] tillstånd då en person saknar kunskap eller information om ett visst ämne eller en händelse. Ignorans kan vara medveten eller omedveten, beroende på om personen har en klar uppfattning om att de saknar kunskap om ett visst ämne eller inte. Många gånger kan ignorans leda till dåliga beslut eller omdömen eftersom personen inte har tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut. Därför är det viktigt att söka efter kunskap och information för att undvika ignorans”

Svaret var kanske inte uttömmande, men det var en bra start. Frågan var heller inte särskilt preciserad. Under veckan har många delat med sig av såväl underhållande som mer seriösa frågor för att testa tjänstens möjligheter. En av de mer spektakulära är följande (New York Times 5/12):

 

Barthes sade att författaren är död och min kollega Peter utbrast, ”hemtentan är död”! Denna tjänst ställer mängder av frågor och utmaningar till oss som arbetar i högre utbildning. Kan vi ens bedriva undervisning som vi gjort hittills när förutsättningen att studenterna är upphov till sina egna arbeten kan ifrågasättas? Visserligen har digitaliseringen inneburit en massa utmaningar som klippa och klistra från nätet, möjlighet att kopiera andras texter, men här kan svaren på de frågor vi formulerar skräddarsys av varje student. Ja, vad händer när vi ger studenterna hemuppgifter? I bästa fall används Chat GPT som ett sätt att starta tentafrågan, men det tar ju ifrån författaren det kreativa moment då denne själv inventerar vad som skall ingå i ett svar på en tentamensfråga.

Men kanske detta är ett alltför negativt sätt att betrakta denna utmaning. I stället kan vi se detta som en ny utgångspunkt för kreativitet, men det betyder också att vi måste justera våra kvalitetsgranskningar och bedömningar utifrån förutsättningen att författaren är ett konglomerat av en AI och en student.

/Per-Anders