Ordet taxonomi kopplar många säkert till den biologiska vetenskapen. Det är ett systematiskt sätt att klassificera och organisera organismer och objekt, men även relationerna mellan dessa objekt.
Inom universitetslärarskrået skapades i USA en taxonomi som gav sig på att förklara lärande i olika steg. Från det första steget – att memorera, till att skapa nytt – där det sista steget ses som ett mer avancerat steg, men det bygger på flera föregående steg också.
1956 kom den första versionen av det som kallas Blooms taxonomi, men den kom att revideras 2001.
Blir förståelsen för olika typer av lärande mer begriplig genom visuellt stöd och figurer? Det intressanta är att fundera över om detta går att ställas mot andra aspekter såsom ämnets didaktik eller lärmiljön (kontextens) karaktärsdrag?
I början av min tid som universitetsanställd skämtade jag lite om att en borde starta ett twitter-konto som bara samlade på och distribuerade ut alla dessa akronymer som dyker upp i universitetsvärlden. Minsta lilla gruppering eller projekt måste absolut få en ny och helst fyndig – men helst inte stötande akronym.
Inom det högskolepedagogiska området har vi t ex taxonomin vid namn SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) – men också tre akronymer som jag själv fått anledning att utforska och som är användbara inom pedagogisk utveckling – oavsett om lärmiljön är på campus, online eller i det egna hemmet.
Att förstå den första akronymen kräver en kort introduktion av begreppet kollaborativt lärande. Idén är att individen lär sig av sin omgivning, i samarbete, interaktion, relation med andra. Det skapar mening och sammanhang för den som ska lära sig något. (Vygotskij, Piaget). Med detta i åtanke har tre forskare vid Athabasca University tagit fram en modell för den process som ska kunna möjliggöra ett kollaborativt lärande som ger motivation, mening och fördjupade kunskaper inom det område som står i fokus för läraktiviteten.
Modellen sätter tre olika typer av närvaro i relation till det kollaborativa lärandet, och som även påverkas av aspekter såsom kommunikation, kontext, utförande och det ramverk som en specifik disciplin sätter.
3 typer av närvaro i CoI-modellen:
Social närvaro
Lärande/undervisningens närvaro
Kognitiv närvaro
Modellen är primärt framtagen som ett stöd för utveckling av utbildning online – men tänket är användbart i egentligen alla typer av läraktiviteter som har ett kollaborativt fokus.
.jpg){kind=link}
