Vad hände 2013 och vad kommer fortsätta påverka under 2014?
Det digitala innehållet
I begynnelsen var ordet. Ja, de textdrivna sidorna finns kvar (Wikipedia fortsätter utvecklas och användas) men kompletteras allt mer med innehåll av multimodal karaktär – som vi gärna konsumerar och producerar via en mobil enhet. Vikten av responsiv web design (dvs webbsidan känner av och anpassar sig efter vilken enhet som används för att besöka sidan) blir allt mer tydlig.
Vikten av kunskap inom programmering lyfts allt mer – och en del menar att det bör vara minst lika viktigt som många andra ämnen i svenska skolan. De startar CoderDojos, begrepp som digital slöjd nämns i relation till sk hackerspaces där bland annat Stockholm Makerspace är ett exempel. För iOS finns nu även appen Hopscotch, som lär barn (och vuxna) programmera.
Arkiv med kulturarvsfokus öppnas upp och har gjort under ett par år, men det blir allt mer som görs tillgängligt: Designarkivet i år, medan K-samsök och klassiska Projekt Runeberg har funnits med ett tag nu (Project Runeberg i över 20 år). Historiskt innehåll blir alltmer tillgängligt, men även SVT öppnar sina arkiv och museer öppnar upp sina samlingar digitalt. Biblioteken fungerar här som ett ovärderligt stöd – oavsett om det är arkiv eller litteratur som digitaliseras.
Teknikutvecklingen fortsätter gynna möjligheterna till produktion också – användarna kan skapa eget material, av multi-modal karaktär. Podcasten har fått en revival – dock främst med enbart ljud. Och detta hakar även i det som kommer att påverka oss inom en utbildningsorganisation: Kunskapsförmedling, öppna lärresurser och föreläsningar på webben.
IKT och utbildning 2013
2013 var på intet sätt unikt i att leverera ett antal “buzzwords” vad gäller IKT och utbildning. Surf/lärplattornas genombrott resulterar i reflektioner kring användningsområden i skolans värld, recensionssidorna Skolappar och Pappas appar blir högaktuella. Skolan stöttas av entusiastdrivna projekt, medan Skolverket rapporterar att det fortfarande finns yrkesverksamma lärare som inte har tillgång till en egen dator.
I år har vi pratat om MOOC (Massive open online course) och OER (Open educational resources) som aldrig förr – även om begreppen som sådana funnits ett tag, så spiller detta även in på en pågående diskussion kring universitetens uppdrag, hur öppna vi ska vara när det kommer till kunskap och funderingarna kring hur detta går att applicera och använda i utvecklingen av ett huvudsakligen campusbaserat universitet.
Och så förstås – flipped classroom (flip teaching, inverted classroom, flippat klassrum etc), ett begrepp som för många kommit att enbart handla om film. Men – det är (oavsett vald teknik) snarare en fråga om att “vända” på pedagogiken och göra läxan i klassrummet och ta del av innehållet/föreläsningen hemma. I samband med detta dyker även olika lösningar för responssystem upp – ja lite mer digitala än vanlig, analog handuppräckning.
Vi pratar alltmer spel i relation till lärande, spelvärlden och den verkliga världen går alltmer ihop och skapar tankar om ARG (Alternate reality game). Att bygga in element från spelvärlden i t ex MOOC-kurser är en alltmer vanlig implementering av det som kallas gamification. En som hävdar att gaming kan göra världen bättre är Jane McGonigal som har en sevärd föreläsning på TED: Gaming can make a better world.
Teknik 2013
3D-skrivare har blivit billigare och skapar intressanta diskussioner om möjligheterna att skriva ut egna reservdelar i hemmet, mer medicinskt inriktade utskrifter såsom organ för transplantation, men också mer kontroversiella utskrifter – såsom vapen och förfalskade juveler diskuterades under 2013.
Surf/lärplattan har nu fått sitt ordentliga genombrott – och det påverkar varje ny verksamhet där den kommer till användning. Den dyker upp i svenska hem, men också i skola, äldreomsorg och på arbetsplatser. Och den stora frågan 2013 har varit att hitta de bästa apparna – baserat på de behov användaren har.
Den största teknik-hypen kretsade kring Googles glasögon, “Google glass” som till en början enbart testades av en person i Sverige, Eva Mårell-Olsson, en forskare vid Umeå universitet. Nu återstår att se om hypen kan fångas upp och leda till någonting mer. Den hakar i tanken om förstärkt verklighet (augmented reality) – men frågan är när denna typ av teknik blir kommersiell på en bred front. Läs gärna mer i IDG:s artikelserie om Google Glass.
Individen och samhället…och alla de där som vill veta vad du tycker och tänker
2013 var året då vi lärde oss förkortningar som NSA, FRA, PRISM – och att det hängde ihop med övervakning på nätet, något som funnits med i den politiska agendan för bl a Piratpartiet under ett par år nu. Men i och med detta lyftes frågorna allt mer – och det är fortfarande något vi bör få mer kunskap om för att kunna greppa vad det kan innebära i förlängningen. Till det kommer även diskussionen kring att några få “giganter” styr agendan kring lagring och hantering av personuppgifter – en agenda som är svår att få ta del av. Hur Google och Facebook kommer använda sin makt över nätet ska bli intressant att se framöver.
Och i anslutning till detta behöver vi även lyfta diskussionen kring hur vi även i framtiden ska skapa ett digitalt samhälle – där alla ska ha möjlighet att vara delaktiga och även få möjlighet att lära sig hur vi ska hantera informationsflödet, begreppet medie- och informationskunnighet må komma från UNESCO:s rapport från 2011 – men det har allt oftare påtalats som en viktig kunskap inför framtidens digitala värld. Att kunna värdera, hantera och kritiskt granska källor – det är en av de viktigaste kunskaperna att ta med sig in i 2014 – även om det för många anses som självklart. För – bara för att du föds in i den digitala världen innebär det inte att du därmed kan allt om hur information sprids.
Så ska du endast lära dig en förkortning från 2013, så lär dig: MIK – medie och informationskunnighet. Och givetvis – lär dig och andra hur du ska kritiskt granska, använda och konsumera det innehåll som finns i dagens informationsflöde.
