Vad är högskolepedagogik?

Det är nu tjugo år sedan jag gick min första kurs i högskolepedagogik och tio år sedan jag själv började arbeta som pedagogisk utvecklare. Kanske börjar det bli dags att på allvar fundera över vad högskolepedagogik egentligen är? Om du väcker mig mitt i natten jag kan säkert ge dig en handfull bra definitioner, men vad är själva kärnan?

Oavsett vilka roller vi har så bär vi alla runt på mer eller mindre medvetna bilder av vad högskolepedagogik är eller borde vara. Dessa bilder lyser igenom i det vi säger eller gör. Genom att reflektera kring hur dessa bilder ser ut och hur de formas kan vi bättre förstå varför akademin är som den är.

Några bilder som jag har tyckt mig skönja genom åren återfinns nedan, i lite tillspetsad form. Jag vill inte påstå att någon av dem är mer eller mindre rättvis, utan det är bara ett urval som jag snubblat över hos mig själv och andra. Känner du igen dig? Är det någon bild som saknas? Är det någon bild som vi borde göra upp med?

(Och jag vill triggervarna känsliga läsare att jag tillhör en generation som inte kan närma sig verkligheten på något annat sätt än genom ironi. Jag vet att det finns både äldre och yngre som har svårt att se tjusningen i detta, men till er vill jag säga att det här helt okej att vara tråkig. Och du är inte ensam.)

Toolbox
Photo by Tekton on Unsplash

Är högskolepedagogiken en verktygslåda med saker som ska göra nytta?

  • En skiftnyckel med vars hjälp delar av kursen som inte fungerar kan skruvas rätt så att allt funkar igen.
  • En pekpinne som ledningen kan använda för att disciplinera lärare som inte sköter sig.
  • En schweizisk armékniv som kan användas till allt, men som ofta blir liggande eftersom det är enklare att bara använda en hammare till alla problem.
Pantry
Photo by Annie Spratt on Unsplash

Är högskolepedagogiken ett skafferi med nyttigheter och godsaker som ska konsumeras?

  • Ett strössel som kan dekorera kursen och göra den mer tilltalande och kanske lite mer lättsmält.
  • En broccolibukett, viktig och nyttig för kursen (har mamma sagt) men kanske inte det godaste man kan äta.
  • Ett smörgåsbord med något för alla, där risken är att man äter sig så mätt att man inte orkar göra något på hela dagen.
Pharmacy
Photo by Roberto Sorin on Unsplash

Är högskolepedagogiken ett apotek med saker som kan förbättra hälsan och allmäntillståndet?

  • Ett plåster som man kan sätta på något som gör ont, även om det ibland kanske räcker att blåsa på det.
  • Ett vaccin som alla bör ta för att vara på den säkra sidan.
  • Ett universalläkemedel som lindrar leda, högskolevärk, skrivklåda, m.m.

 

Lucka 21: Universitet utan väggar

Med jämna mellanrum bör vi stanna upp och reflektera över vad vi håller på med. Vi kan göra det enskilt eller i grupp och med olika breda perspektiv. För ett tag sedan initierade rektor ett stort sådant arbete, LiU 2030. (Om du är anställd på LiU kan du se underlaget på intranätet.) Vi har alla fått flera möjligheter att påverka processen och i början av nästa år kommer ett slutligt beslut att fattas.

I väntan på detta kan det vara intressant att kika på hur funderingarna går runt omkring oss. European University Association (EUA) formulerade för snart ett år sedan en övergripande vision för högre utbildning i Europa, Universities without Walls. De gör en intressant analys av de utmaningar vi står inför i vår del av världen, samtidigt som de formulerar en vision för hur vi ska ta oss an dem.

When looking to the future, we envision universities without walls; these are universities that are open and engaged in society while retaining their core values. All of Europe’s universities will be responsible, autonomous and free, with different institutional profiles, but united in their missions of learning and teaching, research, innovation and culture in service to society.

Rapporten listar nio värden, här nedan fritt översatta och försedda med passande illustrationer. Håller du med? Saknar du något viktigt eller vill du tona ner något?

Nio kärnvärden från rapporten "Universities without walls"

Lucka 14: Att äga rum och ta plats

Ibland när vi talar om lärande blir det lätt lite högtravande och abstrakt. Vi fokuserar mycket på vad som händer inne i studenternas huvud eller vad som händer mellan deltagarna i gruppen. Det är förstås viktigt, men lärande är inte bara kognitivt och socialt, det är också många gånger synnerligen konkret och handfast. Och även djupt intellektuella seminarier måste äga rum i en fysisk verklighet där stolarna ibland är hårda, där ventilationen ibland är sisådär och där decembersolen ibland lyser rakt in i ögonen.

Lärandemiljön är en ofta förbisedd faktor, men det är samtidigt ett växande forskningsfält. Lite förenklat kan man säga att lärandemiljön utgörs av den fysiska miljön, den digitala tekniken och den läraktivitet som läraren väljer att arrangera – och inte minst samverkan mellan alla dessa faktorer. Man kan också se lärandemiljön som relationen mellan rum och plats. Rummet är den fysiska byggnaden och platsen är det som uppstår när människor fyller rummet med mening.

Detta och mycket annat går att läsa i en rykande färsk forskningsöversikt Framtidens lärandemiljöer som de två högskolepedagogiska forskarna Marie Leijon och Åse Tieva tagit fram på uppdrag av Akademiska Hus.

Har du några funderingar kring hur framtidens lärmiljöer på LiU borde se ut? Hör av dig till oss på Didacticum!

People working and discussing in a lecture hall
Photo by CX Insight on Unsplash

Lucka 9: Vad kommer på tentan?

Att hitta på nya tentafrågor kan förstås vara fruktansvärt långtråkigt och dötrist och… ja, alldeles underbart är kanske att ta i lite, men visst kan det vara ganska kul att vara lite kreativ ibland – om det finns tid. Hur hittar man den där balansen mellan att släppa loss kreativiteten och att vara tydlig gentemot lärandemålen? Och hur undviker man diskussioner efteråt, ifall tentan inte såg ut exakt som de tio senaste? Det här är några frågor som berörs i följande artikel:

Constantinou, F. (2021). How novel can examination questions really be? Exploring the boundaries of creativity in examination question writing. Research Papers in Education, 1-19.

Och istället för att lägga den här artikeln sist i din oändliga läslista vill jag tipsa om en kort sammanfattning som kommer från nyhetsbrevet Aktuell högskolepedagogisk forskning. Det ges ut av Didacticums systerenhet vid Stockholms universitet, CeUL. En gång i månaden kommer lättillgängliga sammanfattningar av aktuell forskning om undervisning och lärande, de flesta med konkreta tankar som du direkt kan tillämpa i din undervisning.

Two students writing on paper
Photo by Jeswin Thomas on Unsplash