Varför jag som IKT-pedagog inte filmar föreläsningar

“Hej Anna, jag skulle vilja att du kommer och filmar en föreläsning!”

Det är en av de vanligaste frågorna i min mailbox.

Troligen bottnar den sig i en inbyggd förväntan att IKT = film, och eftersom den vanligaste lärarledda lärandeaktiviteten vid LiU är föreläsningen, hamnar den förstås i fokus.

Det korta svaret är faktiskt: nej.

Men – för att skapa förståelse för hur en kan tänka in digitala medier i sin undervisning är det betydligt mer konstruktivt att ställa en rad motfrågor.

– Varför ska du filma din föreläsning?
– Kan du inte lika gärna sätta ljudspår till en powerpoint?
– Kan du berätta om det du vill förmedla i t ex en skärminspelning?
– Har någon annan berättat om liknande stoff i t ex TED Talks, YouTube eller i UR och Kunskapskanalen?

Du kan som lärare anta antingen en produktionsroll eller en kuratorsroll – frågan är alltid, hur mycket tid har du och vad är bäst när det gäller att lära studenterna det du tänkt dig. Varför är just film att föredra? Vad har redan producerats? Hur kopplas det till övriga kursmoment? Skulle det gå att använda en podcast istället?

Den vision många målar upp är t ex det som visas i UR (här nedan illustrerat av en föreläsning från vår egen Populärvetenskapliga vecka från i höstas).

Det kan dock vara bra att veta följande:

– Filmen består av minst fyra olika bildkällor – dvs tre olika kameravinklar + presentationen.
– Någon har i efterhand klippt ihop detta för att ge ett dynamiskt flöde, något som alltid är att föredra i den här typen av material.
– Någon har även ansvar för ljud och se till att regler gällande GDPR (filma publik) följs.

Detta kräver en medieproduktionsenhet. Det har vi inte i nuläget vid LiU.

Det vi som IKT-pedagoger istället vill (och kan) stötta lärare med, är att identifiera vad i en kurs som går att digitalisera, vilket syfte det ska göras och hur går det att skapa digitalt material med de verktyg som finns i vår IT-verktygslåda som anställda? Vad är genomförbart? Hur kan en kurs med digitala inslag utvecklas över tid?

Det här är ett exempel på en instruktionsfilm jag själv gjort för att visa på hur olika funktioner funkar i programmet InDesign.

Tänk på att:

– För varje komponent en film består av vad gäller ljud, ljus, musik, statister/deltagare, miljö/rekvisita, desto fler saker att planera för, redigera och justera.
En mix av olika ljuskällor blir väldigt tydlig om du filmar i en lokal med både inomhus och utomhusljus. Plötsliga ljud dyker väldigt ofta upp om du inte har en isolerad studiomiljö. Det är därför jag föredrar att göra produktioner antingen i dator (spela in vad jag gör på skärmen/animera en powerpoint) eller med en väldigt liten “scen” på mitt kontor.
– Fundera över vilken typ av enhet du är bekväm med och har tillgång till, och planera din produktion utifrån det. Det är ibland lätt att fastna i en storartad idé, som inte går att genomföra. Det går att använda en mobil enhet/webcam/usb-mikrofon med ett ok resultat.
– Börja med ett delmoment av ditt pedagogiska digitaliseringsarbete, och utöka successivt.
– Ta hjälp av kollegor att vidareutveckla moment tillsammans.

Det var några tankar om varför jag, som IKT-pedagog, inte arbetar med att filma föreläsningar. Förutom mina egna då, i ett mikroformat.

Tema IKT och lärande – workshops via Didacticum

I mars var vår gruppering av IKT-pedagoger äntligen samlad i Didacticums regi – våren har ägnats åt att lära känna varandra och identifiera vanliga frågor från verksamheten, men också se vilka kompetenser vi tar med oss in i arbetet. Detta har, ihop med utvärderingar från Pedagogikdagarna och deltagande i bl a en utbildningsdag för LiTH, mynnat ut i ett antal områden vi fokuserar på genom en workshopserie under läsåret 2018/2019. Det handlar både om visuell kommunikation (Vetenskaplig illustration, film) och pedagogiska möjligheter med Lisam. Till nästa år fortsätter vi denna serie med ämnen såsom pedagogiska aspekter på videokonferensverktyget Zoom samt pedagogik online – vad kan en göra?

Välkomna att delta eller beställ en egen workshop till just er institution eller arbetslag!

Föreläsningar inom natur- och ingenjörsvetenskaperna

Den klassiska föreläsningen–t.ex. att föreläsaren presenterar sitt material med hjälp av Power point–har hamnat i dålig dager. Trots detta är det fortfarande en vanlig undervisningsform inom natur- och ingenjörsvetenskap och IKT-studion får många förfrågningar att spela in föreläsningar. Exakt hur dålig är det att föreläsa? En sammanställning av 225 studier visade att klassiska föreläsningar är överlag sämre än mer studentaktiva läraktiviteter (Freeman m.fl. 2014; video 1). Effektstorleken på 0.5 (Hedge’s g) är visserligen bara något större än gränsen på 0.4 som är medeleffekten av olika åtgärder (inom undervisning på grundskolan; Hattie 2008), men det räcker. Författarna påpekar att om undervisning vore en läkemedelsstudie så skulle den avbrytas: det alltså oetiskt att föreläsa när bättre undervisningsformer finns.

Alternativet till passiva föreläsningar är studentaktiva läraktiviteter. Det är genom att aktivt arbeta med kunskapen som flest studenter bäst tillägnar sig den. Det finns flera bra exempel på hur natur- och ingenjörsvetenskap kan ställa om. I USA har t.ex. The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine publicerat en kostnadsfri e-bok (Kober 2013; video 2) som går igenom forskningsläget, och ger exempel och strategier för hur undervisning kan förbättras. De påpekar att enstaka inslag av föreläsning kan vara motiverad, men bör begränsas till ett minimum och kompletteras med en stor dos av studentaktivitet.

För att öka inslaget av studentaktivitet behövs kunskap både i att utforma läraktiviteter och i att designa kurser. På universitet och högskolor finns högskolepedagogiska avdelningar som anordnar sådana kurser (på LiU har vi Didacticum). Men trots genomgången kurs är inte säkert att lärare ändrar sin undervisning eller sin syn på lärande eller kursdesign. Brommesson m.fl. (2016) genomförde en enkätstudie av universitetslärare före och efter högskolepedagogiska kurser och fann ingen eller låg effekt av kursen på synen på, eller implementering av, aktiva lärformer.  Enligt Kober (2013) kan en anledning vara att man behöver ett stöttande sammanhang. Det kan vara kollegor med samma intresse eller en ledning som aktivt arbetar för bättre undervisning.

Inspelade föreläsningar är alltså inte en bra strategi för att digitalisera undervisningen. En  föreläsning blir inte en bättre, eller mindre oetisk (sensu Fereeman 2014), läraktivitet bara för att den blir digital. Frågan är snarare hur tekniken kan användas för aktivera studenterna. Den bloggposten har jag inte skrivit ännu, men om du är intresserad ger bl.a. Bates (2104) ett bra ramverk.

Referenser

Digitalisera din föreläsning – pedagogiska tankar, produktion och distribution

Nu finns första delen uppe på YouTube och i Lisam för dig som vill komma igång med att digitalisera din föreläsning baserat på en befintlig powerpoint. Tanken är att du tar del av materialet, gärna tillsammans med kollegor för att få till en diskussion kring hur en ska tänka kring ett asynkront format – dvs ett format där innehållet distribueras när det passar mottagaren. Förslagsvis digitalt, via en lärplattform.

 

Spellistan ovan består av 13 avsnitt samt en uppmaning att ta del av det våra kollegor Emma och Stina har producerat på bloggen: Värt att veta – IT-tips för dig som jobbar vid LiU

Spela in föreläsning i ppt from LiU Medicin & Hälsa on Vimeo.

Ta hjälp av en IKT-pedagog!

CC BY Expert Infantry, Flickr
CC BY Expert Infantry, Flickr

IKT-studions nya uppdrag

Sedan årsskiftet 2017/2018 är IKT-studion en del av Linköpings universitets centrum för högskolepedagogik: Didacticum.

Kort förklarat går vi från att vara ett IKT-stöd med studenter (via deras kursansvariga mfl) vid filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap som huvudsaklig målgrupp till att bli en del av den centrala satsningen på pedagogisk utveckling med hjälp av bl a digitala verktyg och IKT via Didacticum.

Vi har nu hela LiU:s lärarkår (oavsett fakultetstillhörighet) som målgrupp och hoppas kunna stötta och omvärldsbevaka i den värld som rör lärande och IKT i högre utbildning. En fot har vi kvar i omvärldsbevakningen av barn- och ungdomskultur i relation till skolans värld och den digitala utvecklingen i samhället i stort – men det som nu övergår i annan regi är den del som haft att göra med vår bevakning av makerkultur och IT som material för skapande. Redan nu finns ett labb i Vallabibliotekets regi (DigiMaker-labbet) där det bl a kommer finnas 3D-skrivare och utlåning av IKT-verktyg för studenter. En del av vår handledning och undervisning riktat mot studenter hamnar även detta i bibliotekets regi. Detta ska hitta sin form och utvecklas för närvarande i samarbete med biblioteket.

IKT-studions föreläsningar för studenter

En vanlig förfrågan har under åren varit en introduktion av generell och ibland praktisk karaktär för olika studentgrupper vad gäller digitalisering, IKT-verktyg, MIK (medie- och informationskunnighet), presentationsteknik, digitalt berättande och creative commons. Dessa teman ska under våren konverteras till digitala format inklusive handledningsmaterial, förslag på efterföljande praktiska övningar m.m.

Vi kommer även kunna fortbilda de lärare som vill fördjupa sig inom IKT-pedagogik i relation till just sina ämnen, men – vi har inte längre möjlighet att ta emot studentgrupper i synkrona möten. Vi delar dock mer än gärna med oss av det material vi har samlat på oss och skapat genom åren. IKT-inslaget i en kurs behöver enligt vår erfarenhet integreras i kursens tema/inriktning där den är en naturlig del av bearbetningen av stoffet istället för att bli en utanpåliggande dimension som inte direkt stimulerar till vidare reflektion.

Tidsplan för detta produktionsarbete kommer inom kort.

Lärare + IKT-pedagog = kursutveckling!

För att underlätta kunskapsöverföring vad gäller IKT har vi gentemot LiU:s lärare identifierat ett antal områden där vi redan nu kan erbjuda IKT-pedagoger via Didacticums koncept Ta hjälp av en pedagog! – just nu under två rubriker: E-lärande vid ett campusbaserat universitet – kursutveckling och praktiska övningar samt Filma en föreläsning – vad går att göra?

En del av detta kommer introduceras vid Pedagogikdagarna 13-14 mars (agenda spikas i dagarna) men också via öppna workshop under året.

En annan nyhet är att vi även blir fler som sysslar med just IKT-pedagogik, där representanter nu finns från flera olika fakulteter och med infallsvinklar från olika projekt inom LiU. Dessa personer är knutna på olika % till Didacticum och samordnas av Anna F Söderström.

Har du frågor och funderingar – håll utkik i bloggen, eller maila: iktstudion(a)liu.se
Skulle du vilja ha omvärldsbevakning inom Lärande och IKT: maila iktstudion(a)liu.se

eller följ oss via IKT-spaningar: Lärande och IKT i högre utbildning.