Didacticums blogg

Skrivet av: Linnea Björk Timm

Fatisk kommunikation är ett begrepp som myntades av Bronisław Malinowski på 1920-talet och innefattar det som vi på Didacticum ibland kallar för “fluff”, dvs kommunikation som inte har som huvudsyfte att utbyta information, utan är till för att skapa eller underhålla sociala relationer. Det kan vara den välkända dansen på morgonen när kollegan anländer till jobbet:
“Hej!”
“Hej, hur är det?”
“Tack bra, ska bli skönt med helg. Du då?”
“Jodå, det knallar och går.”
“Vilket fantastiskt väder vi har haft!”
“Ja, verkligen!”

Det finns, i mina ögon, två intressanta saker med fatisk kommunikation. Den första är att det anses vara något som bygger sociala relationer, men samtidigt innehåller fatisk kommunikation inget riktigt utbyte av förtroende eller någonting djupare över huvud taget. Det är bara en dans som ska utföras, och om du tar fel steg, till exempel svarar på “Hur mår du?” med något djupare än att det är hyfsat, så blir dansen plötsligt i otakt. Det var fel steg, du började dansa Macarena när det var conga, och nu är det bäst att du backar in i ledet igen.

Den andra intressanta aspekten av fatisk kommunikation är att den skiljer sig åt beroende på vilken kanal du använder för kommunikation. Och här är det dans i otakt ganska ofta, när det kommer till de digitala kommunikationskanalerna! Många med begränsad erfarenhet av digital kommunikation tar sig an dessa enligt de danser de lärt sig för t ex fysiska möten eller telefonsamtal. Men när den personen skickar “Hej!” via chatt till en person som har stor erfarenhet av chattkommunikation så väcker det snarare frustration än bygger relation. I chatt är förväntningen att personen som hör av sig också ska driva samtalet framåt med att berätta vad hen vill. Faktiskt så är den här feldansen så vanlig att det till och med finns en sida om det: Nohello.net.

En lärplattform är en digital tjänst som stödjer lärares och studenters arbete med kurser. Från början var dessa plattformar främst till för distansutbildning, men idag använder i princip alla kurser en lärplattform i större eller mindre omfattning. Lärplattformen bidrar framför allt med följande möjligheter:

• Lärare kan organisera innehåll i form av texter, bilder, filmer m.m. som studenterna kan ta del av.
• Lärare och studenter kan kommunicera, diskutera och samarbeta.
• Studenter kan använda olika interaktiva verktyg för att träna, öva, studera, problematisera och även testa sina kunskaper.
• Lärare får administrativt stöd för att dela in studenter i grupper, hålla ordning på vem som är godkänd m.m.

En av världens största lärplattformar är antagligen moodle, helt byggd på öppen källkod. Andra stora aktörer är Blackboard, Google Classroom, Canvas och D2L Brightspace. På den nordiska marknaden finns norska itslearning, som LiU använde fram till och med 2013. Edtech, alltså tekniska tjänster som stödjer undervisning, är big business. Den europeiska marknaden för lärplattformar beräknas vara värd över 5 miljarder dollar idag och förväntas växa till 25 miljarder dollar till 2030.

LiU har valt en annan väg än många andra lärosäten. Istället för att upphandla en traditionell lärplattform har vi skapat en egen lösning, kallad Lisam, inom ramen för Microsoft 365-miljön. Detta medför flera fördelar:

• Studenterna blir redan under utbildningen väl bekanta med en professionell digital miljö som många av dem kommer stöta på i arbetslivet. Vi erbjuder inget leksakssystem som de aldrig mer kommer se röken av. På detta sätt får de med sig en digital ryggsäck som de har nytta av längre fram.
• Vi har en och samma miljö för de flesta av LiU:s tjänster. Lärmiljön Lisam är bara en del i det större ekosystem som även inkluderar intranät för studenter och anställda, kurser för medarbetare samt förstås alla vanliga kontorsverktyg som e-post, ordbehandling m.m.
• Lösningen är långsiktig och medför inga återkommande upphandlingar med disruptiva systembyten som stör kärnverksamheten. Detta skapar trygghet och ger utrymme för pedagogisk utveckling.
• Miljön erbjuder goda möjligheter att utveckla egna verksamhetsnära lösningar för specifika behov, vilket vi redan gjort i flera fall. Men Lisam är inget hemmabygge, utan det mesta är tjänster som vi använder out-of-the-box.

Nästan alla på LiU använder Lisam idag, i någon form. Under 2022 skapades 2774 kursrum vilket motsvarar 86% av alla kurser vid LiU. Dessa kursrum innehöll bl.a. följande:

• 160 000 filer från lärare
• 52 000 webbsidor skapade av lärare
• 7 600 inlämningsuppgifter med totalt 306 000 filer inlämnade av studenter
• 3 800 grupprum
• 1 400 anmälningslistor
• 1 000 självrättande tester

Lisam är en naturlig del av vardagen för lärare och studenter. Varje dag loggar över 10 000 personer in. Och Lisam sover aldrig. Dygnet runt tuffar Lisam på, och våra analyser visar att trycket är som högst måndagar kl 10 och kl 13.

En av de vanligaste synpunkterna som studenter har om Lisam är att kursrummet är rörigt och att det är svårt att hitta rätt information. Om du är lärare vid LiU och behöver tips på hur du bättre kan organisera ditt kursrum, kolla gärna på vår film med organisationstips.

Undrar du något kring Lisam? Har du önskemål eller förbättringsförslag? Du som är student eller anställd vid LiU får gärna höra av dig till oss som arbetar med Lisam.