Author: Anna Söderström

Posted on

Lär dig mer om LiU:s regelsamling

Vad har friskvård, pandeminivå, styrkeområde, vidaredelegation och studentrepresentation gemensam?

Dessa är några av rubrikerna som just nu går att läsa om i LiU:s regelsamling. Inget du känner till? Då är du inte ensam, men får du inte ibland frågan eller funderar över ”Var står det egentligen”? Då är chanserna stora att det är just ”regelsamlingen” som är svaret.

print screen Regelsamlingen vid LiU
Sidan med LiU:s regelsamling

Men vad finns det egentligen i regelsamlingen?

”Regelsamlingen innehåller gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser”, läser man på startsidan. Det finns med andra ord inga dokument från institutionerna.

Varför skulle jag som lärare vilja leta dokument i regelsamlingen? Det är en bra fråga. Onekligen handlar många dokument om universitetets interna organisation, ekonomi, antagning, m.m., men det finns också en hel del dokument kring utbildning som rör själva genomförandet.

Det kanske mest centrala dokument är Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå från 17 dec. 2020 (DNr. LiU-220-04501). Här finns bl.a. närmare föreskrifter om kursplan, examination, betygsättning, rättelser och omprövning.

Före jul kom ett annat viktigt dokument, Riktlinjer och rutiner för genomförande av skriftliga  salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal från 17 dec. 2020 (DNr. LiU-2020-04559) som kommer att träda i kraft 1 feb. 2021. Här regleras inte bara situationen under själva tentamen, utan också t.ex. frågor om tentajour eller inlämning och hämtning av salsskrivningar resp. digitala tentamen.

Sist men inte minst finns det Riktlinjer för inspelade moment inom grund- och forskarutbildning från 20 jan. 2020 (DNr. LiU-2019-00370), som i samband med pandemin ha fått en ännu större betydelse.

Sammanfattningsvis kan det vara bra att lite då och då i sin lärargärning gå tillbaka till källan och ta reda på ”vad det egentligen står” i de där dokumenten. Och varför inte passa på och läsa något om LiU:s strategi eller institutionsstyrelsens uppgifter, när man ändå ”bläddrar” bland dokumenten?

Här hittar du till regelsamlingen: https://styrdokument.liu.se/Regelsamling

// Johannes Lerm, 2021-01-25

Posted on

Hur ska jag aktivera mina studenter online?

En naturlig fråga efter alltmer undervisning online är den som är rätt vanlig även i den fysiska lärmiljön: Hänger ni med? Den är nära besläktad med lärarens undran om det vi står och berättar och förklarar överhuvudtaget har landat som det är tänkt ute bland deltagarna/studenterna: Har ni några frågor? 

Osäkerheten som läraren då kan uppleva blir såklart ännu större när det snabbt blir en rådande kultur att alltid närvara med avstängda kameror i möten online. Har du tur kanske några använder chatten för kommentarer eller så har deltagarna/studenterna en egen back-channel som du som lärare inte känner till.  

Jag tror att vi alla behöver fundera över vad som måhända sker där bakom den svarta rutan och att inte döma för hårt. Varför blir det så lätt en radda svarta rutor i ditt videomöte?

En del sitter kanske i ett trapphus för att få studiero på snålt tilltagen boendeyta, en del går mest in i mötet och påbörjar en inspelning för att i bästa fall ta del av innehållet någon annan gång, en annan orkar inte vara mer delaktiga än detta minimum och en fjärde sitter med tre barn i samma bostad som också ska delta i undervisning online. 

Börjar vi med den analysen kanske det är lättare att förstå deltagarna/studenternas förutsättningar och motivationsgrunder för att ta del av det du vill förmedla. Och ta sen med dessa funderingar till den campusförlagda undervisningen – hur säkerställer jag att alla hänger med även på plats? Det finns en annan kontaktmöjlighet, men är alltid ivrigt nickande hos vissa den bästa lägesmätaren alla gånger?  Är det samma deltagare/studenter som är aktiva online vs på plats?

En del gillar att föreläsa, en del gillar att lyssna. En del föreläser för att de tror att de måste, en del lär sig ingenting av att bara lyssna. En del försöker hitta sätt att bygga in aktiverande moment i sina föreläsningar – men kan möta motstånd eftersom förväntan är någon annan. Att vara aktiv i sitt eget lärande är krävande, vilket gör frågan hur en ska få till detta oerhört komplex.

Men som en klok lärare sa i en diskussion för någon vecka sen:

“Mår inte studenterna bra är det väl klart att motivationen att interagera och vara aktiv sjunker drastiskt”

Och ja – då spelar det tyvärr inte så stor roll hur många quiz, gruppdiskussioner, wikis, utmaningar, bikupor eller projekt du bygger in för att stötta ett aktivt lärande. 

I mitt nästa inlägg kommer jag fånga upp denna något melankoliska avslutning med lite tankar om Community of Inquiry (CoI), lektionsplanering för distans och Universal design for learning (UDL) som förhoppningvis kan vara verktyg för vidare reflektioner och lösningar. 

 

 

 

 

Posted on

Lucka 24: Vilka blev vi i Zoom?

bildcollage zoombilder

– Ser ni min skärm nu?
– Du måste unmjuta* dig Kurt!
– Det skulle vara trevligt om alla slog på sin kamera så jag slipper sitta här och prata med svarta rutor…

Vi klev in i Zoom och har ännu många timmar kvar att tillbringa i detta format. Det går att se hur vissa har blomstrat och andra vissnat av bristen på spontana möten, samtal och mellanmänsklig kommunikation. En del försöker hålla strikt på jobb och fritid och klär sig fint (åtminstone på överkroppen) inför varje dag på hemmakontoret. Andra försöker muntra upp med spexiga bakgrunder eller filter. Vi har fått se kollegors kök, bilar, husdjur, taklampor, partners, julgranar, handarbeten, bokhyllor, barn och torkställningar. Ibland kommer kollegorna supernära, ibland lite väl långt bort. I mobilen, med surfplattan och genom datorn – på språng, på plats.

Vi har väl aldrig tittat så rakt på varandra under ett möte, men det har också varit väldigt intensivt att låta sinnena närvara både med bild, ljud och video. En del försöker varva ner med stickning, klappa katt eller annat som också går att göra när en framförallt behöver lyssna.

Frågan är nog vad vi tar med oss av detta in i 2021 – det är för tidigt att veta något säkert men jag vet också att utan närvaro och social interaktion med hjälp av digitala verktyg hade det varit ett betydligt gråare år.

Ta hand om er alla!
God jul och gott nytt år!

*troligen ett av årets nyord och ska en tro Institutet för språk och folkminnnen blir detta troligen den stavning vi ska använda. 

Posted on

Lucka 22: Svenskarna och internet

Aldrig har en rapport om vårt digitala liv varit så intressant som ett år som detta. Internetstiftelsen var även snabba med att ställa om frågor för att därmed kunna fånga upp hur just pandemin påverkat oss.

Det är tydligt att årets chockdigitalisering påverkat alla – men på olika sätt. Det är främst skillnaden mellan olika åldersgrupper som kan vara intressant att kika lite extra på.

Vi börjar med den positiva delen – det här året var året då pensionärer verkligen blev delaktiga digitalt. De kom igång med att använda digitala verktyg för alla möjliga aktiviteter och kunde även se den direkta nyttan med det. De kunde vara sociala, handla, upprätthålla föreningsliv, sköta sin ekonomi. Flera som intervjuats har skaffat sig vanor som verkligen är här för att stanna och som verkligen underlättar deras liv.

Men till den grupp som haft ett år med ökad användning av digitala medier och verktyg men ändå känner en oro och t o m minskad social samvaro trots ökad skärmtid är unga vuxna. De har varit tvungna att sköta både utbildning och socialt liv via en skärm och upplever en oro för hur framtiden kommer se ut. Arbetsmarknaden är osäker, resor inställda och det ställs höga krav på självledarskap och studieteknik/motivation från enda dagen till den andra. Det är – utan någon direkt erfarenhet av vad vuxenlivet egentligen innebär svårt att överskåda hur allt det här ska lösa sig i framtiden. Att ställa om för att undervisa online är en sak, men lika mycket stöd behövs för unga vuxna (17-21) att studera på distans.

Det som lyfts fram i Svenskarna och internet är att skolan och universitetet utgör en viktig social mötesplats, där informella kontakter och mixen av socialt och studierelaterat hjälper till att skapa en tryggare ingång till vuxenlivet. Men det som också går att dra lärdom av detta är att distansundervisning också – rätt använt/upplagt ger oss möjligheter att erbjuda mer jämlika utbildningserbjudanden och även hjälpa oss i uppdrag som rör breddad rekrytering.

Jag tänker mycket på hur Anna som 20-åring skulle reagera på ett studentliv under en pandemi och hoppas att vi vid LiU kan fortsätta att fördjupa studentperspektivet år 2021, en förhoppning som bara stärks av en rapport som denna.

Läs rapporten i sin helhet:
Svenskarna och internet
Ta del av presentationen från presskonferensen där både PRO, facket och elevkårer kommer till tals: Svenskarna och internet – YouTube.