Lucka 8: Konst och stilar gestaltade med generativ AI

(eller – vad jag lärt mig genom att testa bildgeneratorn Musavir samt DALL-E via Bing)

Konst och visuell kommunikation är något jag både genom studier, arbetsliv och fritidsintressen hållit levande genom åren. Att då utforska generativ AI med ett mer visuellt fokus kändes rätt naturligt, även om det inte är riktigt lika lätt att använda gratistjänster som det är med chatGPT. I sitt grundutförande använder sig de flesta bildorienterade tjänster av tokens eller credits, du har ett antal att använda per vecka och efter det får du betala (alternativt vänta rätt länge på ditt sökresultat.

De tjänster jag testat hittills är:

  • Midjourney (kräver att du använder Discord)
  • Musavir (Google-konto mfl)
  • DALL-E via Bing (Microsoftkonto)
  • Starryai (Google-konto mfl)

Jag har väl inte varit jätteimponerad av DALL-E via Bing men testade den och Musavir för att se vad generativ AI kan ge för resultat på en prompt som i grunden är den samma men som modifieras i relation till konsthistoriens genrer, stilar och konstnärer.

Grundprompt

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it.

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wild flowers in it. AI-generated image from Musavir.
Musavirs version
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wild flowers in it. AI-generated image from DALL-E
DALL-E

Van Gogh

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In the style of Van Gogh.

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In the style of Van Gogh. AI-generated image.
Musavir

Renaissance style

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In renaissance style.

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In renaissance style. AI-generated image.
Musavir

Crayon drawing by a 8-year-old

A still life crayon drawing of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it, made by a 8-year-old.

A still life crayon drawing of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it, made by a 8-year-old. AI-generated image

Pixel art

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As pixel art.

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As pixel art. AI-generated image.

Print by Andy Warhol

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As a print by Andy Warhol.

A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As a print by Andy Warhol. AI-generated image.

Saker som inte funkade

Varken Musavir eller DALL-E klarade i det här experimentet att gestalta Duchamp, dadaism, surrealism, folk art, Turners akvareller eller materialval så som pencil art.

Men – det är som det brukar med generativ AI, det som inte alls funkar idag kan mycket väl ha förbättrats avsevärt om några år. Det jag funderar över i nästa steg är om det går att använda dessa bilder för att se, jämföra och värdera i relation till konsthistoriens klassiker. Vad ÄR det som definierar Van Gogh? På vilka grunder har en bild som ska gestalta renässanskonst gjort ett urval av färger, former, skuggor? Känner vi igen något från kända konstverk? Vilka stilar prickar ett AI in perfekt och vilka är för komplexa eller underrepresenterade i träningsdatat för att ge bra resultat?

Lucka 7: Bli en fena på felanmälan

Skrivet av Linnea Björk Timm.

Efter ett par års arbete med support har jag börjat identifiera saker som gör att jag snabbt kan lösa ärenden på ett tillfredsställande sätt, och den i särklass största framgångsfaktorn är en köttig felanmälan. Felanmälan är dock ingenting vi lär ut till nya medarbetare utan en kompetens man får jobba upp själv, och för att ni ska behöva jobba lite mindre så har jag sammanställt mina viktigaste tips!

    • Tips 1: Uppge vilket system, rum, utrustning eller liknande det gäller. Det låter kanske självklart, men det händer att det glöms bort och det är inte alltid det går att deducera från resten av informationen.
    • Tips 2: Uppge all detaljinformation du har. T ex i WISEflow är det jättebra att ange vilken roll du har, vad flowet heter eller har för ID, vilken uppgift du redigerar eller liknande. I andra program kan det vara vilken filtyp du arbetar med eller vilket möte du försöker koppla upp till.
    • Tips 3: Beskriv vad det är du försöker göra, gärna steg för steg fram till att felet uppstår. Om du kan bifoga bilder, gör det, speciellt på eventuella felmeddelanden.
    • Tips 4: Vad har du redan provat? Vilka sladdar har du redan dragit i? Om du uppger det kan vi hoppa över vissa grundläggande felsökningsgrepp och gå vidare.
    • Tips 5: Är fler personer inblandade? Gör du till och med felanmälan åt någon annan? Skicka med namn på dem också. Supporten kan ofta se systemet som ni ser det, om vi vet vem vi ska låtsas vara.
    • Tips 6: Skicka med system- och platsinformation. Det kan vara t ex vilken webbläsare du använder, vilket operativsystem det är på datorn, vilken version av programmet du har, och om du sitter hemma eller på LiU-nät till exempel.

Exempel på en bra felanmälan:
“WISEflow fungerar inte. När jag klickar på “Log in” så kommer jag till sidan där man ska välja eduGAIN som inloggningshanterare, och sedan väljer jag Linköpings universitet. När jag knappat in användarnamn och lösenord så skickas jag vidare till en sida som bara står och laddar. Det händer ingenting och inget mer visas på skärmen, men i adressfältet står det europe.wiseflow.net så det verkar vara just WISEflow som har problem. Jag sitter vid en Windows 11-dator på LiU-nät och kör Chrome. Jag har bett en kollega (Anna Andersson, annan11) att logga in med samma resultat och jag har testat i inkognitoläge i Chrome.”

Exempel på en lite mindre bra felanmälan:
“Systemet fungerar inte.”

Lucka 6: Rätten till digital offentlig service – DOS-lagen

Säg: DOS-lagen, så kan det faktiskt även i de mest engagerade sammanhang komma en uppgiven suck.

“- Vi har ju inte löst det här med textning än”

“- Det kommer bli ännu en grej för mig som enskild lärare att fixa med”

Men, jag vädjar ändå till några minuters läsning och reflektion kring varför lagen ens finns och vad syftet är med den.

Varför är digital tillgänglighet viktigt?

  1. Digital offentlig service – (dvs skattefinansierad) är något alla ska ha rätt att kunna ta del av, utifrån sina förutsättningar.
  2. 1 av 6 har någon typ av “signifikant” funktionsnedsättning sett ur ett globalt perspektiv (Fact Sheet on Disability, WHO, 2023)
  3. Vi lever längre, och med ålder kommer ökad risk för med åldern uppkomna funktionsnedsättningar.
  4. De signifikanta funktionsnedsättningarna fokuserar primärt på permanenta funktionsnedsättningar, men tar inte upp grupper med kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör det svårt att få en mer exakt siffra än den från WHO.
  5. Alla människor kan någon gång i livet hamna i en situation som orsakar en tillfällig funktionsnedsättning genom t ex sjukdom.
  6. God tillgänglighet på webben är något som kan gynna alla människor.

En digitalt tillgänglig lärplattform

I rollen som universitetslärare bidrar du med digitalt innehåll via en mängd olika kanaler – men den som är viktigast är den lärplattform som används för undervisning. Det jag lutar mig mot i det här blogginlägget är de riktlinjer som tagits fram av World Wide Web Consortium (W3C). W3C ansvarar för att ta fram standarder för webbsidor och har sedan 1999 gett ut WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Det som gjort att dessa riktlinjer diskuteras även utanför webbyråer och avdelningar är DOS-lagen. Digital offentlig service (även inlåst i en lärplattform) ska vara tillgänglig enligt följande principer

Digital offentlig service ska vara:

  • möjlig att uppfatta (exempel: textning, transkribering av ljud och rörliga medier, alt-text på bilder, strukturerat och urskiljbart innehåll)
  • hanterbar (exempel: du ska kunna “tabba” dig förbi interaktiva delar med tangentbord, lättnavigerat oavsett enhet)
  • begriplig (exempel: läsvänligt för både skärmläsare och människor)
  • robust (exempel: kompatibel med alla typer av webbläsare, använda etablerade standarder)

(Källa: Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning)

I nästa inlägg tänkte jag skriva lite om de principer som kan vara bra att börja med som just lärare.

PS. Tyvärr är inte denna blogg särskilt tillgänglighetskalibrerad, (oh the irony!) – men jag försöker tänka på det! D.S

Mer läsning

Introduktion till WCAG – Digital tillgänglighet, CC BY-SA-NC 2013-2023 Per Axbom

Digital tillgänglighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.

Lucka 3: Dags att städa!

Aristoteles

–  Nu behöver det bli ordning på torpet! (Sa kanske aldrig Aristoteles egentligen, men han tänkte det säkert)

Nästa grek (eller egentligen makedonier) att göra spår i de filosofiska idéer som har bäring i dagens pedagogiska diskussioner. Han var en nyfiken filosof och vetenskapsman – allt skulle undersökas! Han använde både förnuft och sina sinnen och ägnade sig gärna åt naturstudier. Förnuftet är det som gör människan till just en människa – det är medfött, men behöver fyllas med saker vi sett, hört och upplevt för att det ska fyllas med någon typ av innehåll. Tillbaka till ordningen – Aristoteles gillade verkligen att ordna upp tillvaron, och rörde sig i flera olika områden: biologi, etik, logik, naturvetenskap, politik och epistemologi = läran om kunskap.

Hans bidrag till just kunskapsteori är de tre begreppen: episteme ‘vetande, vetenskap’, fronesis ‘förstånd, gott omdöme’ och techne ‘konst, färdighet, hantverk’

An AI-generated image A groupie with Socrates, Plato and Aristoteles
A groupie with Socrates, Plato and Aristoteles, by Microsoft Bing AI

Lucka 2: Sinnevärlden och idévärlden

Plato
Head of Platon, Roman copy. The original was exhibited at the Academy after the death of the philosopher (348/347 BC) Wikimedia Commons

Sokrates snackade en massa, och tur för honom (och oss andra) var väl att det fanns en annan filosof som även skrev ner många av dessa filosofiska samtal “dialoger”. Det är i vanlig ordning viktigt att vara källkritisk – men oavsett vad i dessa dialoger som är Sokrates och vad som är Platon: det tänkande som förs fram har inspierat västerländsk filosofi i nästan 2500 år. Platon var 29 år när Sokrates dömdes till döden för att han ansågs förleda ungdomen på villovägar. Sokrates höll ett försvarstal inför juryn, men fick till slut ändå tömma en giftbägare som straff. Platon gav ut ett referat av försvarstalet och ansåg att Sokrates död var ett bevis på den konflikt som fanns mellan de faktiskta förhållandena i samhället och det som var en sanning eller ett ideal. Han grundade världens första Akademi där han fortsatte att undervisa genom att samtala i ämnen såsom filosofi, matematik och gymnastik. Platon funderade mycket över vad vår verklighet består av och han kom fram till att den är tvådelad:

  1. Sinnevärlden – där allting flyter, inget är beständigt, föremål kommer och går och
  2. Idéernas värld – där vi kan få säker och evig kunskap genom att använda förnuftet.

Låter ju enkelt? Eller?

Rekommenderar varmt ett avsnitt om Platon från Bildningspodden