– Nu behöver det bli ordning på torpet! (Sa kanske aldrig Aristoteles egentligen, men han tänkte det säkert)
Nästa grek (eller egentligen makedonier) att göra spår i de filosofiska idéer som har bäring i dagens pedagogiska diskussioner. Han var en nyfiken filosof och vetenskapsman – allt skulle undersökas! Han använde både förnuft och sina sinnen och ägnade sig gärna åt naturstudier. Förnuftet är det som gör människan till just en människa – det är medfött, men behöver fyllas med saker vi sett, hört och upplevt för att det ska fyllas med någon typ av innehåll. Tillbaka till ordningen – Aristoteles gillade verkligen att ordna upp tillvaron, och rörde sig i flera olika områden: biologi, etik, logik, naturvetenskap, politik och epistemologi = läran om kunskap.
Hans bidrag till just kunskapsteori är de tre begreppen: episteme ‘vetande, vetenskap’, fronesis ‘förstånd, gott omdöme’ och techne ‘konst, färdighet, hantverk’.
A groupie with Socrates, Plato and Aristoteles, by Microsoft Bing AI
Head of Platon, Roman copy. The original was exhibited at the Academy after the death of the philosopher (348/347 BC) Wikimedia Commons
Sokrates snackade en massa, och tur för honom (och oss andra) var väl att det fanns en annan filosof som även skrev ner många av dessa filosofiska samtal “dialoger”. Det är i vanlig ordning viktigt att vara källkritisk – men oavsett vad i dessa dialoger som är Sokrates och vad som är Platon: det tänkande som förs fram har inspierat västerländsk filosofi i nästan 2500 år. Platon var 29 år när Sokrates dömdes till döden för att han ansågs förleda ungdomen på villovägar. Sokrates höll ett försvarstal inför juryn, men fick till slut ändå tömma en giftbägare som straff. Platon gav ut ett referat av försvarstalet och ansåg att Sokrates död var ett bevis på den konflikt som fanns mellan de faktiskta förhållandena i samhället och det som var en sanning eller ett ideal. Han grundade världens första Akademi där han fortsatte att undervisa genom att samtala i ämnen såsom filosofi, matematik och gymnastik. Platon funderade mycket över vad vår verklighet består av och han kom fram till att den är tvådelad:
Sinnevärlden – där allting flyter, inget är beständigt, föremål kommer och går och
Idéernas värld – där vi kan få säker och evig kunskap genom att använda förnuftet.
Låter ju enkelt? Eller?
Rekommenderar varmt ett avsnitt om Platon från Bildningspodden
Marble, Roman copy after a Greek original from the 4th century BC. From the Quintili Villa on the Via Appia.
Vi börjar årets julkalender med historia. Närmare bestämt några rader om en av filosofins historiska personer som kommit att prägla dagens undervisning och lärande. Dock skulle kanske inte Sokrates säga att det han ägnade sig åt var att undervisa – han samtalade. Han ville själv lära sig någonting av dem han pratade med och under samtalets gång fick han ofta sin motpart att se på saker med lite andra ögon. Han hade troligen kunnat passa in rätt bra på Didacticum: Han ställde väldigt mycket frågor! Han var övertygad om att insikt, dvs verklig insikt behöver komma inifrån – det går inte att tvinga fram av andra.
A modern day Socrates – generated by Microsoft Bing
Det börjar bli dags igen! Den tiden på året då vi med gemensamma krafter här på Didacticum serverar en lucka av högskolepedagogiskt godis varje dag, hela vägen fram till jul. I år blir det i vanlig ordning både högt och lågt, stort och smått – precis så som det är att arbeta i en processorienterad verksamhet (ja, vi är mitt uppe i att beskriva vårt verksamhetsår och fundera över nästa år som kommer).
Välkommen att följa oss även i år!
Christmas feeling in a Swedish university setting painted by Anders Zorn – generated by Microsoft Bing
När tändstickorna tog över marknaden under andra hälften av 1800-talet försvann så småningom kunskapen om hur man gör upp eld från grunden, åtminstone hos de flesta. Därigenom försvann också en del av kulturen. Ingen behövde längre veta vilka träd man skulle plantera och hur man skulle behandla dem för att odla fnösktickor. Ingen behövde heller veta hur man rensar, kokar och manglar den skördade tickan. Gjorde det något att nästan alla glömde bort hur vi gjort upp eld de senaste tusen åren? Varje förändring innebär en risk att förlora något och en chans att vinna något annat. Tack vare vår moderna, offentligt finansierade museiverksamhet behöver vi nuförtiden inte vara särskilt oroliga för att väsentlig kunskap ska gå helt och hållet förlorad. Fnöske och flinta är idag något vi hittar på Skansen.
Det finns säkert många som även idag kan göra upp eld på mer eller mindre gammalmodiga sätt. Man kan göra det som en kul grej i scouterna, men det kan också ha en djupare mening. Du kan känna en koppling till dina förfäder, känna att du är en del av ett större sammanhang, av en lång tradition som sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Det är en känsla som du antagligen inte får av en tändsticka eller en tändare. Du kan också känna dig förberedd inför den stora kollapsen, när civilisationen bryter samman. Men – handen på hjärtat – vi kommer nog aldrig återgå till en tid när vi i någon större skala tänder elden med eldstål.
Kanske står vi nu inför ett liknande kulturellt skifte. Kanske kommer kunskapen om hur man skriver en text från grunden inte längre att finnas hos de breda folklagren i framtiden. Med hjälp av olika AI-tekniker kommer vi kanske i framtiden inte att behöva hålla i pennan eller trycka på tangenterna. Vi kan diktera, gestikulera eller kanske bara tänka lite diffust, och så formas en sammanhållen berättelse. Och den kanske inte ens uttrycks i gammaldags bokstäver. Det händer nog inte imorgon. Det kanske till och med dröjer tills du har gått i pension. Du kommer kanske sitta på hemmet och tänka tillbaka på den gamla goda tiden när du använde reservoarpennor, skrivmaskiner, bärbara datorer, smarta telefoner. Hur det än blir kommer viss kunskap, vissa förmågor att bli mindre viktiga i framtiden.
Vilken av de tekniker som du använder dagligen kommer först hamna på museum?
