Posts

Posted on

Undervisa via Zoom – vad går att göra?

Sen i höstas fasas videokonferensverktyget Adobe Connect ut till förmån för Zoom. Som anställd vid LiU har du möjlighet att använda detta verktyg genom inlogg med ditt liu-id på LiU:s Zoomsida.
Att använda ett videokonferenssystem likt Zoom är inte bara ett sätt att etablera en möteskultur som inkluderar alltmer tänk kring resfria möten, men det går givetvis att använda även i undervisning. Här följer ett antal funktioner som jag själv använt, eller som andra efterfrågat och även lyckats lösa med hjälp av Zoom.

Skärmdelning i Zoom – annotera på webbsida.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Funktioner att använda i undervisning

  1. Du kan bjuda in extern föreläsare till en kurs och antingen dela länken till ett Lisam-rum eller visa föreläsningen i en sal om det är viktigt att många tar del av föreläsningen vid en särskild tid.

  2. Zoom ger även möjlighet att t ex låta studenter som befinner sig på annan ort komplettera, delta eller vara aktiva i moment som annars är svåra att ta igen på annat sätt. Zoom funkar i laptop men även andra mobila enheter. Det går mao att använda som ett basic streaming-verktyg (i nödfall).

  3. Du kan välja att kombinera deltagarna i storgrupp (oftast sker då kommunikationen en till många), men vill du stimulera till mer diskussioner går det att dela upp storgruppen i mindre grupper (även kallat break out rooms).

  4. Du kan dela din skärm och antingen visa en presentation, en mobil enhet eller en webbsida. Den kan du kommentera och annotera på.

  5. Du kan dela video, ljud, filer, presentationer, bild, chatta i textformat.

Vad kan vara bra att tänka på, när en ska använda Zoom?

  1. Öva själv innan det är skarpt läge. Föreslå att något mindre möte på din avdelning ska ske via Zoom så fler kommer igång och testar. Öva igen.

  2. Etablera en tydlig mötesstruktur med deltagarna om du ska ha regelbundna möten och/eller undervisning i detta format. Planera in tekniktest strax före start, ha en tydlig dagordning och om någon ej kan delta – då går det även att spela in mötet för distribution i efterhand.

  3. Hjälp studenterna att tidigt använda Zoom som en digital kontaktyta (som kompletterar Lisam). Det underlättar det sociala samspelet och är ett bra sätt att förebygga det faktum att många grupper skapar informella sociala nätverk där inte alla finns närvarande. Det ger ett viktigt socialt ramverk i kursen som förhoppningsvis har en positiv effekt på grupparbeten och motivation.

Dela skärm och visa en presentation i Zoom.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du veta mer om Zoom finns det även utbildningar via LiU IT Utbildningar.

Posted on

Vad gör en IKT-pedagog egentligen?

Jo, en presentationsfilm om vårt uppdrag. Vi rör oss i ett gränsland mellan pedagogik – IKT och ibland är det inte helt lätt att veta var en ska vända sig med sina frågor som lärare.

I den här filmen berättar Anna kort om hur vi jobbar. Vad gör en IKT-pedagog? Hur jobbar vi? Vad kan vi hjälpa till med?

Posted on

Digitalisering – ordet på allas läppar

Lite då och då är det intressant att vända och vrida på diverse trend-begrepp, gärna med ett lite längre tidsperspektiv för att se när och hur snabbt ett begrepp börjar ta fart. Det går givetvis att göra analyser av mer vetenskaplig art, men en reflektion från senaste halvåret är att det just nu är en trend i att använda ordet digitalisering i relation till olika ämnesområden, funktioner och i vårt fall – utbildning.

Så jag gjorde en sökning på ordet digitalisering och hur det använts i Google som sökord sen 2004, i Sverige.


Skärmdump från Google Trends, sökord digitalisering, tidsintervall 2004 – nu, Sverige.

Ska vi gissa på ett det som ser ut som en dipp neråt i diagrammet sen kanske kommer fortsätta uppåt framöver? För om en även inkluderar en mer träffsäker sökfras som fångar upp alla begrepp som har digital- som ett förled i sig blir nog detta sättet att beskriva det som sker inom IT/IKT/internet, åtminstone ett bra tag framöver. Digitala verktyg, digital kompetens, digital medborgare, digitala resurser, digital delaktighet, digital arbetsmiljö…

Kanske är det också ett begrepp som är här för att stanna? Kanske är det där med att sätta ett e framför saker på väg bort? eLärande, e-brev, e-tjänst, eDelegationen.

Vad tror du?

Posted on

Vad säger forskning om IKT i högre utbildning?

Det är klart att kritiska frågor behöver ställas kring nya metoder och modeller inom utbildning. Men det är också viktigt att fundera över vilken typ av forskning en ska basera sina val på för vidare kursutveckling.

Är det empiri? Vad ska studierna baseras på? Beprövad erfarenhet? Vilka ska frågorna vara och hur ser ett gott exempel ut på användning av IKT.

Ska en vänta in studier inom sitt område först och göra pedagogiska IKT-val sen? Hur säkerställer en då att det som valts inte redan då är passé? Det är inom en statlig organisation en ständig jakt efter att utvecklas lagom, inte vara först men inte heller vara sist, fördela medel på bästa strategiska sätt utan att slösa. Det är ändå skattemedel som finansierar vår verksamhet och det har jag full respekt för. Dessutom bör det även vägas in att en stor del av ett universitets infrastruktur vad gäller IT ligger på central nivå – det är inget som enskild lärare ska behöva räkna in i sin kursbudget. Helt klart en utmaning!

Men – vad säger då forskningen? En vanlig fråga är vad forskningen säger om väldigt verktygsspecifika inslag i en kurs. Vad säger forskningen om filmade föreläsningar? Vad säger forskning om interaktiva skrivtavlor? Om flipped classroom? Många lärare är under tidspress och vill snabbt få ta del av vilken utvecklingsmodell som är mest framgångsrik för att kunna göra rätt val direkt.

Men där vill jag vidga frågeställningarna för att fånga upp goda exempel som står sig även efter att just entusiasmen över en specifik teknisk innovation har blåst in och blåst förbi. Det är mer intressant att fundera över ämnets specifika, didaktiska karaktär – vilka lärandeaktiviteter används i nuläget och hur stimulerar de bäst till att förmedla kunskap till studenterna? Hur går dessa att vidareutveckla med hjälp av IKT? Vad har andra gjort? Inte direkt det en tidspressad lärare vill höra, men det är just det forskningen visar. Att en behöver gå den vägen för att hitta så rätt det bara går, så snabbt som möjligt.

    TIPS!

    Gör en omvärldsbevakning kring just ditt ämne.
    Skapa kunskap om vilken ‘digital literacy’ som krävs för att bedriva en utbildning inom just ditt område där en behöver väga in både här och nu, men också se över vilken arbetsmarknad studenterna ska ut i efter examen.

Det underlättar mycket för att sedan kunna gå vidare med inspiration och idéer till kursutveckling med digitala verktyg väl integrerade i de aktiviteter du sen väljer att ha med i din kursdesign.

Men – finns det ändå några generella tips att ge? Som är övergripande för alla?
Ja – det återkommer jag till i nästa blogginlägg kring forskning om IKT i högre utbildning.

Posted on

Annas verktygslåda #9: Animera i en mobil enhet

Det finns en mängd appar för animering i en mobil enhet. Det jag främst testat är iPad där det finns både appar med låsta grafiska mallar med färdiga animationer att välja mellan till appar där du ritar och animerar själv.

Videoscribe

Många har nog sett filmerna med en animerad hand som skriver ett budskap (oftast ihop med en speaker-röst). Denna variant av animation imiterar mycket av det vi producerar inom undervisningens värld: skriven text på en whiteboard och det kan vara därför den är relativt populär. Fördelen med att sköta all animering i en och samma app behöver du inte bry dig om ljusförhållanden och dylikt som kan ställa till den när du exempelvis filmar när du skriver på ett vanligt papper.

Ett exempel från Videoscribe

Procreate

Att skapa digitala animationer själv kräver ett bra program för att rita – antingen i dator eller i en mobil enhet. En av de appar jag använder just nu till både rita och animera i viss mån är appen Procreate. Den använder jag i kombination med en ritpenna för att få bättre precision och även skriva tydligare. Det kräver en del övning att konvertera sin handstil till en digital dito – ibland kan det vara att föredra att kombinera analogt text/illustration med det digitala men återigen – övning hjälper mycket!

I Procreate kan du animera det du ritat i en sk time-lapse-video. Dvs flödet när du ritar – suddar – ritar något annat – etc går att konvertera till en serie bilder (stop-motion är annat namn) som tillsammans skapar en känsla av rörelse. På detta sätt går det att t ex animera att flöde i ett flödesschema, kanske annotera på en bild och skapa en kort sekvens av det. Det går att kombinera fotografisk bild (pixelgrafik) med ritade bilder (vektorgrafik). Enda nackdelen med Procreate är att det finns lite för mycket verktyg, penslar och effekter att välja mellan, men efter ett tag hittar en sin egen verktygslåda (som även går att spara i appen ihop med din färgpalett).

Några exempel från Procreate:

I nästa avsnitt i denna verktygslåda kommer jag gå igenom två appar till inom animation i mobil enhet från DoInk – animation och green screen.