Lucka #23: Recension av rimlexikon

Snart är det dags att rimma på julklapparna. Det kan vara svårt att välja vilket rimlexikon man ska använda, så här kommer några tips.

Svenskt rimlexikon gavs ut 1907 av kyrkoherden och folkskoleinspektören L.J.Z. Leksell. Förordet är skrivet av Adolf Noreen, professor i nordiska språk och sedermera ledamot av Svenska Akademien, som är positiv till initiativet. “Undertecknad, som varit i tillfälle att taga kännedom om detta arbete i manuskrift, anser sig hafva anledning vitsorda, att detsamma i det stora hela tillfredsställer alla rimliga anspråk.” Den totala omfattningen är 294 sidor och enligt förordet innehåller det drygt 55000 rim. Trots gammalstafvning och pluralformer på verb känns lexikonet användbart även idag.Svenskt rimlexikon (bra namn!) gavs ut första gången 1952 av folkhögskolerektorn och författaren Einar Odhner, bördig från Sjögestad. Förordet är skrivet av Elias Wessén, också han professor i nordiska språk och ledamot av Svenska Akademien. “Det är icke bara diktaren, som söker efter rimord” konstaterar han. “Det gör också språkmannen ibland, vid vissa slag av undersökningar. Vad har vi i svenskan för ord på -age (garage, persifflage [sic!] o.dyl.)?” Persiflage är ett roligare ord för satir som senast sågs i bruk 1977 i inledningen av Povel Ramels TV-serie “Semlons gröna dalar”. I min ägo har jag den andra reviderade upplagan från 1964 (275 sidor) och den tredje reviderade upplagan från 1995 (316 sidor). Baksidestexten på den senare upplagan hävdar att antalet rim har ökat med 30% till hela 40000. Även om detta är en bit från Leksell är nya Odhner mycket användbar.Bonniers rimlexikon från 2004 av Göran Walter är det mest aktuella. Enligt förordet finns här 44000 rim. Leksell och Odhner är organiserade enligt ordändelser. Vill man hitta ett rim på “tentor” så slår man upp ändelsen “-äntor”. I Bonnies rimlexikon får man först försöka slå upp originalordet “tentor”, men upptäcka att det inte finns. Mellan “tenta” och “teoretiker” är det tomt. Istället får man gå till ordslutsregistret och slå upp “-entor” som hänvisar till ordet “mentor” där lämpliga rim finns listade. För en nybörjare är detta kanske bra, men för en van användare av rimlexikon är det förvirrande.En särställning intar Åke Ohlmarks Rimordbok från 1980. Det är inte ett rimlexikon, vilket författaren noga påpekar i förordet, utan snarare en samling exempel. Här finns listor över dialektrim (skånska sådana), spexrim, Q-rim, m.m., samtliga insamlade under författarens tid i studentkretsar i Lund.Alla rimlexikon bleknar dock i jämförelse med klassikern Hammarlöw. Den pensionerade trävaruhandlaren Ant. Hammarlöw utgav 1920 på eget förlag Svenskt rimlexikon (fantasifullt namn!). Det är strax över 300 sidor och fullpackat med egna tolkningar. 1924 utgavs del två som upptar dubbelrim från A till O. I min ägo finns en faksimilutgåva från 1984 med båda delarna tillsammans, men kronan på verket är förstås ett exemplar av första delen med en dedikation från författaren till sin syster den 8 april 1920.Ant. Hammarlöw hade en egen känsla för språk. Ett hemma ofta citerat exempel är rimmen på “udd”. Efter de uppenbara alternativen (ludd, mudd, kludd, sudd) hittar man de mer kreativa “Robin Hood” och “very good”. Den andra delen med dubbelrim är en veritabel fest för örat. Man behöver inte använda den som lexikon. Den går att läsa som ren poesi. Lyssna bara på följande förslag: juvelkrona/kamelhona, kaninmat/vaccinhat, vittersnack/glitterfrack.

Lucka #21: Anna testar chat GPT: Inlämningsuppgifter till kurs

En viktig del av examinationer är det skrivna ordet. Olika typer av text, olika nivåer av tonalitet och möjlig verkshöjd. Det kan vara lite känsligt eftersom det går in på områden som rör plagiat och fusk – men chatGPT behöver testas även med den här typen av uppdrag. Hur ska vi annars förstå både utmaningar och möjligheter?

ChatGPT testades med olika frågetyper och nedan följer en rad med exempel:

  1. Vad är pomologi?

Svaret låter, utan direkta förkunskaper om ämnet rimligt, men saknar i den här versionen källor.

2. Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia?

AI:t ger sig inte på någon tydlig värdering av vilka händelser som är viktigast, texten inleds med en slags disclaimer. Där skulle det behövas ett tydligare resonemang kring hur rangordningen skulle kunna baseras på. Återigen saknas källor som gör det möjligt att faktakolla texten.

3. Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Även här aktar sig AI:t för att göra någon typ av värdering. Exempel redovisas, återigen utan källor men med en stor bredd av svar som vid första läsningen låter rimliga.

4. Skriv en personlig reflektion kring betydelsen av frukt för dig

Detta blev en rätt generisk, smått högtravande hyllning till den hälsosamma frukten. Skulle du godkänt detta? Är tonen rimlig?

5. Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi (nu vänder vi på det)

Nu har AI:t tidigare frågor kvar i minnet och det syns i svaren, lite intressant att den direkt skriver fem istället för tre frågor.

En första reflektion – ju mer specifika förberedelser som skrivs in i frågan, desto svårare för ett AI att ge ett användbart svar. Det kan t ex vara bra att vara tydlig med vilka källor som är utgångspunkten för svaret “Vad skriver Nordisk Familjebok och NE.se om pomologi och vilka är de största skillnaderna?” eller “letar reda på och beskriv vad källa X och källa Y skriver om pomologi”. Frågan är bara vad som sker när jag också matat in texterna som ska jämföras? Vad blir det för texter då?

Fortsättning följer!

 

Lucka #20: Bildspråkets betydelse i ditt undervisningsmaterial

Många är vi som gillar att använda bilder i det undervisningsmaterial som i bästa fall ska stötta studenternas lärande. Det kan ha lite olika syften.

  • Det rent estetiska – som i bästa fall gör materialet lite mer minnesvärt.
  • Det informativa – förtydliga materialets innehåll med ytterligare en modalitet.

Men frågan är – vad händer om bildspråket förstör mer än det förstärker? Att ha med bilder till varje pris, kan i värsta fall innebära att det blir ett störmoment istället för en betydelsebärare.

Ett första steg att lära sig mer om möjligheterna med bilder är att fundera några varv kring bildspråk. Vad vill du säga med bilden och talar du samma språk som dina studenter? Framförallt – pratar du samma språk ens i en och samma presentation?

Ponera att du ska skapa en presentation om äpplets historia. Du ska berätta om utseende, användningsområden och äpplet som symbol inom sagor och myter. För varje sida du skapar finns direkt ett behov av att bildsätta – det blir ett bra sätt att direkt leda studenterna in på vad ämnet handlar om. Ett vanligt scenario är att du söker upp bilder till varje enskild sida i din presentation, men hur blir då helheten?

Ett rött äpple går att gestalta på så många olika sätt. Det finns fotografiska bilder i både färg och svartvitt, illustrationer både gjorda i dator och ur böcker. Är det viktigt att målgruppen får en så realistisk bild av hur ett äpple ser ut, eller finns det rum för lite mer konstnärlig gestaltning? Ju mer kreativ du känner dig – desto större risk att bli missförstådd. Dock behöver det inte enbart ses som ett problem – det kan även vara en fantastiskt intressant ingång i vidare reflektioner kring hur vi människor, utifrån sociokulturella faktorer kan se på bilder på så helt olika sätt.

Bilder från Wikimedia commons, sökord Apple och red apple. 

 

Lucka #19 – Bildning med slumpen som vägledare

Den 15 mars 2023 är det dags för LiU:s årliga Pedagogikdagen och det aktuella temat är Bildning i en föränderlig tid.

Begreppet bildning kan definieras på många olika sätt. Men för mig handlar det om att jag kontinuerligt vill utöka vilka ämnen jag är intresserad av och kan någonting om.

Jag skrev i förra årets julkalender om ett projekt jag genomför med min familj, som innebär att vi varje vecka slumpmässigt plockar ett land som på något vis ska påverka det vi gör under den kommande veckan. Vi är nu nästan halvvägs med våra länder och jag upplever att jag har fått en lite mer nyanserad världsbild och framförallt en nyfikenhet att vilja lära mig ännu mer. Jag tycker att just slumpen är ett bra verktyg i det här sammanhangen. Till skillnad från att själv välja, då vi ju tenderar att välja sådant som vi redan är intresserade av.

Så jag frågar nu dig; Vill du anta utmaningen att låta slumpen leda dig ut på nya bildnings-äventyr?

Steg 1:
Besök en slumpgenerator online och be om ett slumpat nummer mellan 1-199. Notera vilket nummer du fick.

Steg 2:
Besök den här listan över världens länder. Leta upp ditt framslumpade nummer i listan. På den raden står namnet på ett land. Det här landet är ditt land den kommande veckan. Observera att det inte är tillåtet att i det här skedet byta land.

Steg 3:
Gör någonting med koppling till ditt land den kommande veckan – det är upp till dig vad du vill göra. Det kan till exempel vara att…

  • Se ett Youtube-klipp om landet.
  • Läsa Wikipedia-artikeln om landet.
  • Se ett TV-program eller en film som utspelar sig i landet.
  • Lyssna på en podd eller ett radioprogram om landet.
  • Lyssna på en låt av en artist eller grupp från landet.
  • Äta en maträtt som är populär i landet.
  • Läsa en bok av en författare från landet.

Låt nyfikenheten styra. Du måste inte “lära dig något”, utan se det bara som en upplevelse.

En dart-pil i en jordglob.

Lucka #18: Andra chansen

Photo by Hunters Race on Unsplash

Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck. Vässa ditt CV! Här är 10 saker du aldrig ska säga på en anställningsintervju. Power dressing – the easy way to feel confident at work.

Vi översköljs av den här typen av budskap och välvilliga lärare förmedlar även vidare detta till studenterna. Det är en hård värld, där ute, och de behöver förberedas. Så kanske det är, men jag ställer inte upp på det. Jag vill inte bidra till en värld där ytliga första intryck är det enda som räknas. Vi ska inte anpassa våra studenter efter världen, vi ska rusta dem för att gå ut och förändra den. De ska ifrågasätta gamla traditioner, oavsett om det handlar om fossilbaserad biltillverkning, enkönad vård av hjärtproblem eller Luciafirande.

Det finaste man kan göra mot en annan människa är att ge henne utrymme att utvecklas, att ständigt vara beredd på att revidera sin uppfattning om henne, att alltid bli överraskad. Vi behöver ge varandra tusen och åter tusen chanser att göra ett första intryck. Det är sådant vi borde tala om med våra studenter: generositet, öppenhet, lyhördhet. Och det känns som att det är precis det som världen där ute behöver just nu.

Så tänd idag dina fyra adventsljus, rensa dina sinnen och försök möta måndagen och dina medmänniskor utan fördomar och filter. Se någon i ett nytt ljus. Ge någon chansen att utvecklas och att växa.