Efter de gamla grekiska filosoferna gör vi en snabb mellanlandning i Rotterdam. Utbildning och bildning var nära sammanflätat med kyrkan, och Erasmus av Rotterdam var en nederländsk humanist som brevväxlade en del med Martin Luther under 1500-talets början. Erasmus hade som ambition att granska kyrkan kritiskt, med stöd i ett vetenskapligt förhållningssätt. Han delade åsikten med Martin Luther att kyrkan behövde reformeras men de var oense om hur detta skulle genomföras på bästa sätt. Erasmus ville förena den kristna tron med antikens bildningsideal och vetenskapliga ansatser i att studera världen, men hade inte alls lika revolutionära ambitioner. Han hade en stark tro på den fria viljan, något som gjorde honom ännu mer osams med Martin Luther. Han ville hävda sin ställning som oberoende forskare i frågan – men blev istället kallad feg.
Lucka 8: Konst och stilar gestaltade med generativ AI
(eller – vad jag lärt mig genom att testa bildgeneratorn Musavir samt DALL-E via Bing)
Konst och visuell kommunikation är något jag både genom studier, arbetsliv och fritidsintressen hållit levande genom åren. Att då utforska generativ AI med ett mer visuellt fokus kändes rätt naturligt, även om det inte är riktigt lika lätt att använda gratistjänster som det är med chatGPT. I sitt grundutförande använder sig de flesta bildorienterade tjänster av tokens eller credits, du har ett antal att använda per vecka och efter det får du betala (alternativt vänta rätt länge på ditt sökresultat.
De tjänster jag testat hittills är:
- Midjourney (kräver att du använder Discord)
- Musavir (Google-konto mfl)
- DALL-E via Bing (Microsoftkonto)
- Starryai (Google-konto mfl)
Jag har väl inte varit jätteimponerad av DALL-E via Bing men testade den och Musavir för att se vad generativ AI kan ge för resultat på en prompt som i grunden är den samma men som modifieras i relation till konsthistoriens genrer, stilar och konstnärer.
Grundprompt
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it.
Van Gogh
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In the style of Van Gogh.
Renaissance style
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. In renaissance style.
Crayon drawing by a 8-year-old
A still life crayon drawing of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it, made by a 8-year-old.
Pixel art
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As pixel art.
Print by Andy Warhol
A still life painting of a wooden table standing in a kitchen, there is a vase on the table with wildflowers in it. As a print by Andy Warhol.
Saker som inte funkade
Varken Musavir eller DALL-E klarade i det här experimentet att gestalta Duchamp, dadaism, surrealism, folk art, Turners akvareller eller materialval så som pencil art.
Men – det är som det brukar med generativ AI, det som inte alls funkar idag kan mycket väl ha förbättrats avsevärt om några år. Det jag funderar över i nästa steg är om det går att använda dessa bilder för att se, jämföra och värdera i relation till konsthistoriens klassiker. Vad ÄR det som definierar Van Gogh? På vilka grunder har en bild som ska gestalta renässanskonst gjort ett urval av färger, former, skuggor? Känner vi igen något från kända konstverk? Vilka stilar prickar ett AI in perfekt och vilka är för komplexa eller underrepresenterade i träningsdatat för att ge bra resultat?
Lucka 7: Bli en fena på felanmälan
Skrivet av Linnea Björk Timm.
Efter ett par års arbete med support har jag börjat identifiera saker som gör att jag snabbt kan lösa ärenden på ett tillfredsställande sätt, och den i särklass största framgångsfaktorn är en köttig felanmälan. Felanmälan är dock ingenting vi lär ut till nya medarbetare utan en kompetens man får jobba upp själv, och för att ni ska behöva jobba lite mindre så har jag sammanställt mina viktigaste tips!
-
- Tips 1: Uppge vilket system, rum, utrustning eller liknande det gäller. Det låter kanske självklart, men det händer att det glöms bort och det är inte alltid det går att deducera från resten av informationen.
- Tips 2: Uppge all detaljinformation du har. T ex i WISEflow är det jättebra att ange vilken roll du har, vad flowet heter eller har för ID, vilken uppgift du redigerar eller liknande. I andra program kan det vara vilken filtyp du arbetar med eller vilket möte du försöker koppla upp till.
- Tips 3: Beskriv vad det är du försöker göra, gärna steg för steg fram till att felet uppstår. Om du kan bifoga bilder, gör det, speciellt på eventuella felmeddelanden.
- Tips 4: Vad har du redan provat? Vilka sladdar har du redan dragit i? Om du uppger det kan vi hoppa över vissa grundläggande felsökningsgrepp och gå vidare.
- Tips 5: Är fler personer inblandade? Gör du till och med felanmälan åt någon annan? Skicka med namn på dem också. Supporten kan ofta se systemet som ni ser det, om vi vet vem vi ska låtsas vara.
- Tips 6: Skicka med system- och platsinformation. Det kan vara t ex vilken webbläsare du använder, vilket operativsystem det är på datorn, vilken version av programmet du har, och om du sitter hemma eller på LiU-nät till exempel.
Exempel på en bra felanmälan:
“WISEflow fungerar inte. När jag klickar på “Log in” så kommer jag till sidan där man ska välja eduGAIN som inloggningshanterare, och sedan väljer jag Linköpings universitet. När jag knappat in användarnamn och lösenord så skickas jag vidare till en sida som bara står och laddar. Det händer ingenting och inget mer visas på skärmen, men i adressfältet står det europe.wiseflow.net så det verkar vara just WISEflow som har problem. Jag sitter vid en Windows 11-dator på LiU-nät och kör Chrome. Jag har bett en kollega (Anna Andersson, annan11) att logga in med samma resultat och jag har testat i inkognitoläge i Chrome.”
Exempel på en lite mindre bra felanmälan:
“Systemet fungerar inte.”
Lucka 6: Rätten till digital offentlig service – DOS-lagen
Säg: DOS-lagen, så kan det faktiskt även i de mest engagerade sammanhang komma en uppgiven suck.
“- Vi har ju inte löst det här med textning än”
“- Det kommer bli ännu en grej för mig som enskild lärare att fixa med”
Men, jag vädjar ändå till några minuters läsning och reflektion kring varför lagen ens finns och vad syftet är med den.
Varför är digital tillgänglighet viktigt?
- Digital offentlig service – (dvs skattefinansierad) är något alla ska ha rätt att kunna ta del av, utifrån sina förutsättningar.
- 1 av 6 har någon typ av “signifikant” funktionsnedsättning sett ur ett globalt perspektiv (Fact Sheet on Disability, WHO, 2023)
- Vi lever längre, och med ålder kommer ökad risk för med åldern uppkomna funktionsnedsättningar.
- De signifikanta funktionsnedsättningarna fokuserar primärt på permanenta funktionsnedsättningar, men tar inte upp grupper med kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör det svårt att få en mer exakt siffra än den från WHO.
- Alla människor kan någon gång i livet hamna i en situation som orsakar en tillfällig funktionsnedsättning genom t ex sjukdom.
- God tillgänglighet på webben är något som kan gynna alla människor.
En digitalt tillgänglig lärplattform
I rollen som universitetslärare bidrar du med digitalt innehåll via en mängd olika kanaler – men den som är viktigast är den lärplattform som används för undervisning. Det jag lutar mig mot i det här blogginlägget är de riktlinjer som tagits fram av World Wide Web Consortium (W3C). W3C ansvarar för att ta fram standarder för webbsidor och har sedan 1999 gett ut WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Det som gjort att dessa riktlinjer diskuteras även utanför webbyråer och avdelningar är DOS-lagen. Digital offentlig service (även inlåst i en lärplattform) ska vara tillgänglig enligt följande principer
Digital offentlig service ska vara:
- möjlig att uppfatta (exempel: textning, transkribering av ljud och rörliga medier, alt-text på bilder, strukturerat och urskiljbart innehåll)
- hanterbar (exempel: du ska kunna “tabba” dig förbi interaktiva delar med tangentbord, lättnavigerat oavsett enhet)
- begriplig (exempel: läsvänligt för både skärmläsare och människor)
- robust (exempel: kompatibel med alla typer av webbläsare, använda etablerade standarder)
(Källa: Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning)
I nästa inlägg tänkte jag skriva lite om de principer som kan vara bra att börja med som just lärare.
PS. Tyvärr är inte denna blogg särskilt tillgänglighetskalibrerad, (oh the irony!) – men jag försöker tänka på det! D.S
Mer läsning
Introduktion till WCAG – Digital tillgänglighet, CC BY-SA-NC 2013-2023 Per Axbom
Digital tillgänglighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.
Lucka 5: Saker du aldrig vågat fråga
En kväll i höstas fick jag och min familj prova hur det är att äta en tre-rätters middag i totalt mörker. Det var inte något oplanerat strömavbrott, utan en upplevelse på en restaurang i Stockholm som har som koncept att servera mat och musikunderhållning i en mörklagd lokal. Anledningen till att jag ville prova detta var att jag är fascinerad av hur det är att leva med andra förutsättningar än mina egna, till exempel hur det är att vara blind. Även om det aldrig går att helt och hållet veta hur det är att gå i någon annans skor så vill jag gärna försöka förstå, då jag tror att det främjar ens empatiska förmåga och öppenhet för andra människor.
Av den anledningen vill jag varmt rekommendera Tänkt till – Saker du aldrig vågat fråga. Det är en programserie från UR där man i varje avsnitt får möta två unga personer som har någon särskild gemensam egenskap. Till exempel att vara särskilt begåvad, ha blivit mobbad, vara icke-binär, sitta i rullstol, varit alkoholmissbrukare eller upplevt hur det är att leva i hunger. De som deltar i videon får svara på frågor som många undrar, men kanske inte skulle våga fråga om. Avsnitten ligger på Youtube och består i skrivande stund av 60 avsnitt som är ca 10-15 minuter långa.