Tag: Didacticum

Posted on

Lucka #12 – Anna testar ChatGPT: Wikipedia

…I´ll never have to work again, ekar i huvudet. Eddie Izzards klassiska rant om ny teknik är fortfarande aktuell och nu är det AI som är det “nya” genom lanseringen av chatGPT kopplad till Open AI-projektet. (Där bland annat Microsoft och Elon Musk är inblandade)

Vad finns det då för möjliga användningsområden för den här typen av chatbot? Kommer det innebära slutet för skriftliga inlämningar som grund för examination? Jag har inga direkta svar – men tänkte testa att ge chatboten lite olika uppdrag, som kan skapa underlag för vidare funderingar kring den här typen av teknik. Häng med!

Wikipediaartikel

Som wikipedian tänkte jag direkt – hur kan jag använda detta verktyg för att skriva fler artiklar om modiga kvinnor från olika delar av världen? Mitt mål är att åtminstone fylla på det svenska Wikipedia med artiklar om de kvinnor som fått priset International Women of Courage Award.

Steg 1

Zaria Ghafari saknar t ex artikel. Jag ser därför chatboten i uppdrag att skriva en wikipediaartikel om henne enligt instruktionen: Skriv en wikipediaartikel om Zarifa Ghafari människorättsaktivist.

print screen text from chatbot AI

Chatboten lyckas identifiera att Zarifa är kvinna från Afghanistan och vid en första läsning låter ju detta som en rätt gedigen artikel. Detta är den generiska bilden av en kvinnlig människorättsaktivist. Problemen är dock många:

  1. Zarifa lever, hon har inte alls gått bort.
  2. Hon var borgmästare i Maidan Shahr
  3. Artikeln saknar referenser, inget av det som står går att belägga och skulle därmed inte godkännas överhuvudtaget som artikel på Wikipedia.

Det som istället skrivs fram är en bild av kvinnor som människorättsaktivister – dvs fokus på kvinnors rättigheter, genom organisationer och sociala medier.

Steg 2

Den här chatboten behöver matas med data och erfarenhet som stämmer bättre överens med det som går att verifiera, för att överhuvudtaget vara användbart som stöd för skrivandet av fler artiklar på wikipedia.

print screen chatbot open AI

Steg 3

Med data i minnet, blir sen nästa version av artikeln betydligt bättre.

print screen chatbot openai

Men fortfarande behöver jag som författare referenser och källor för att överhuvudtaget kunna få den här artikeln godkänd enligt Wikipedias regelverk.

Fortsättning följer!

Posted on

Lucka #11 ”Hemtentan är död”

I en berömd essä från 1967 kritiserar den franske litteraturteoretikern Roland Barthes vanan att analysera och tolka litterära verk med utgångspunkt från författaren. Det är ett misstag, menar han, att utgå från att författarens intention med ett litterärt verk (eller för övrigt något annat konstnärligt arbete) är den rätta tolkningen. Visst kan man utifrån spekulationer om författarens intention finna spår som går att undersöka och tolka, men denna intention skall inte tolkas som ett facit i betydelsen ”det var så hen egentligen menade”. Essän bär rubriken ”The Death of the Author” och kritiken av den intentionella tolkningen fan sin motsvarighet i s.k. New Criticism som myntade begreppet ”the intentional fallacy”. Barthes essä har också varit utgångspunkten för mer radikala tolkningar av författarens roll, nämligen att det enbart är läsarna som avgör vilken betydelse ett litterärt verk har.

Under veckan som gått har jag funderat en del över Barthes essä och författarens död när Open AIs Chat GPT svept över vår akademiska gemenskap. Detta är en fri programvara som är lika enkel att hantera som vilken sökmotor som helst. Vi använder sökmotorer för att finna information om allt möjligt, men Chat GPT kan dessutom svara på frågor och ge förslag på hur vi kan lägga upp en kurs, på villkor att vi ger den instruktioner. Eftersom jag är intresserad av ignorans ställde jag frågan:  ”Förklara ignorans!”. Svaret kom sekundsnabbt och var häpnadsväckande relevant (men med något språkligt fel):

”Ignorans är den [sic!] tillstånd då en person saknar kunskap eller information om ett visst ämne eller en händelse. Ignorans kan vara medveten eller omedveten, beroende på om personen har en klar uppfattning om att de saknar kunskap om ett visst ämne eller inte. Många gånger kan ignorans leda till dåliga beslut eller omdömen eftersom personen inte har tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut. Därför är det viktigt att söka efter kunskap och information för att undvika ignorans”

Svaret var kanske inte uttömmande, men det var en bra start. Frågan var heller inte särskilt preciserad. Under veckan har många delat med sig av såväl underhållande som mer seriösa frågor för att testa tjänstens möjligheter. En av de mer spektakulära är följande (New York Times 5/12):

 

Barthes sade att författaren är död och min kollega Peter utbrast, ”hemtentan är död”! Denna tjänst ställer mängder av frågor och utmaningar till oss som arbetar i högre utbildning. Kan vi ens bedriva undervisning som vi gjort hittills när förutsättningen att studenterna är upphov till sina egna arbeten kan ifrågasättas? Visserligen har digitaliseringen inneburit en massa utmaningar som klippa och klistra från nätet, möjlighet att kopiera andras texter, men här kan svaren på de frågor vi formulerar skräddarsys av varje student. Ja, vad händer när vi ger studenterna hemuppgifter? I bästa fall används Chat GPT som ett sätt att starta tentafrågan, men det tar ju ifrån författaren det kreativa moment då denne själv inventerar vad som skall ingå i ett svar på en tentamensfråga.

Men kanske detta är ett alltför negativt sätt att betrakta denna utmaning. I stället kan vi se detta som en ny utgångspunkt för kreativitet, men det betyder också att vi måste justera våra kvalitetsgranskningar och bedömningar utifrån förutsättningen att författaren är ett konglomerat av en AI och en student.

/Per-Anders

Posted on

Lucka #10: Vad kan vi lära oss av Svante Pääbo om arbetsmiljö?

Att gå en kurs på Didacticum innebär inte bara att du får gott kaffe, många olika tesorter att välja mellan, kakor, frukt och glass. Lite här och var finns det broderier med både allvarliga och lustiga budskap, vi har emoji-kuddar och en girlang gjord av internpostkuvert (för att fira utmärkelsen Attraktiv myndighet), whiteboard med veckans olika temadagar. För säsongen relevant pynt.

Små tecken på mänsklig närvaro. Men varför är detta viktigt för en del människor?

Jag blev inspirerad när jag läste en tråd på Twitter om nobelpristagaren Svante Pääbo, där det blev synligt att han vid inredningen av en forskningsmiljö valde att lägga pengar på både klättervägg och takbastu. I inslaget inför helgens nobelutdelning berättade han fnissande att han lyckats fixa klätterväggen genom att kalla det ett konstverk. Nu har han en helt annan typ av budget, men jag tror att han är inne på något som är viktigt – att en arbetsmiljö behöver erbjuda en variation för medarbetare för att variera arbetsställning och ge möjlighet att hitta nytt fokus och tanketid genom olika typer av rum – där det är mer eller mindre människor att interagera med. Det går dock aldrig att kopiera en inredningsdesign rakt av – saccosäckar, klätterväggar, grupprum med glasväggar eller bollhav är ingen universell lösning – det blir mest en kul grej som ingen använder om det känns för långt ifrån målgruppens behov. Men det behövs – särskilt när så många sitter i öppna kontorslandskap. Just nu drömmer jag nog lite extra om ett telefonbås, en yta för lite kontors-stretch utan att behöva synas för alla och faktiskt lite mer konstverk i lokalerna. Och kanske en liten hängmatta att ha under mitt höj och sänkbara skrivbord?

Vad skulle du vilja ha tillgång till i anslutning till din arbetsplats?

Här kan du läsa om Svante Pääbo via Mattis Karlssons Twitter-tråd.

Posted on

Lucka #9: Vi komma, vi komma från Pepparkakeland (1)

Vi bad vår egen husfarmakolog Karin Persson att besvara brevet från C.E som kom häromdagen.

BAKGRUND

Pepparkakor nämns första gången i dokument från Birgittasystrarna i Vadstena på 1400-talet. Då kryddades kakorna med peppar, kardemumma, anis, muskot och fänkål (i motsats till dagens kardemumma, kanel, kryddpeppar och ingefära), och de användes då i medicinskt syfte. Unionskungen Hans av Sverige, Danmark och Norge ordinerades pepparkakor av sin läkare för att dämpa hans dåliga humör. Det finns idag personer som vägrar äta pepparkakor för att inte bli snälla.

Det finns en lek från medeltiden där man knäcker en pepparkaka i handflatan. Delas då kakan i tre delar så ska man önska sig något som kommer att slå in.

Pepparkakor, eller motsvarande, finns i många länder, bland annat i Danmark (pebbernødder) och Skåne (pivvorkaugor).

MATERIAL och METODER

Syftet med det här blogginlägget är att undersöka om det finns någon sanning bakom påståendet att man blir snäll av pepparkakor.

Snäll?                                     Snällare??                              Snällast???

RESULTAT och DISKUSSION

Flera studier visar på att pepparkakor eller ingredienser däri skulle kunna påverka humöret. Först och främst är ju pepparkakor goda och allt gott gör människan glad2. Det finns också teorier om att pepparkakor gör oss snälla då kryddorna påverkar magtarmkanalen; förstoppning och ont i magen gör oss retliga och vissa kryddor kan lindra magont. Det fanns förr tankar om att starka kryddor kan döda magtarmvirus och inälvsmask; det är dock mycket osäkert om inmundigandet av pepparkakor kan ge den höga dos som krävs och på så sätt påverka magont. Däremot finns det nyare forskning som visar att kryddan ingefära kan påverka serotonin-receptorer3,4 och dessa receptorer finns det gott om i magtarmkanalen5,6. Överdosering av pepparkakor, särskilt själva degen, verkar dock ge magont och diarré hos känsliga personer; troligtvis främst på grund av den bikarbonat som tillsätts i degen och som vid gräddning omvandlas till koldioxid (vid intag av ogräddad deg sker detta i tarmen). Aktiva kemiska substanser i ingefära kan också passera blodhjärnbarriären och ta sig till hjärnan och där binda till både serotonin- och dopamin-receptorer. Det är denna mekanism som ger ingefära dess visade anti-emetiska effekt (främst vid åksjuka och graviditets-illamående)4,7. Då serotonin också är inblandad i vår sinnesstämning8 och dopamin påverkar beroende/belöningscentrum i hjärnan9, så kan det spekuleras att pepparkakor faktiskt kan göra oss snälla (och beroende av mer pepparkakor…).

Med en önskning om att alla ska bli snälla så det blir fred på jorden.

Karin

REFERENSER

  1. Alice Tegner. Pepparkaksgubbar. Sång.
  2. Psaltaren 104. Parafras.
  3. Nievergelt et al. Identification of serotonin 5-HT1A receptor partial agonists in ginger. Bioorganic & Medicinal Chemistry Vol 18, 2010.
  4. Leake I. Getting to the root of the antiemetic effects of ginger. Nature Reviews Vol 10, 2013.
  5. Guzel et al. The role of serotonin neurotransmission in gastrointestinal tract and pharmacotherapy. Molecules Vol 27, 2022.
  6. Sikander et al. Role of serotonin in gastrointestinal motility and irritable bowel syndrome. Clin Chim Acta Vol 403, 2009.
  7. Flake et al. Practical selection of antiemetics. Am Fam Physician Vol 1, 2004.
  8. Strasser et al. Mood, food, and cognition: role of tryptophan and serotonin. Curr Opin Clin Nutr Metab Care Vol19, 2016.
  9. Volkow et al. The dopamine motive system: implications for drug and food addiction. Nat Rev Neurosci Vol 18, 2017.
Posted on

Lucka #8: Längst in på det dammiga kontoret

Under hösten har jag städat ur mitt gamla kontor och fått anledning att sortera bland en stor mängd sparade böcker, papper och andra saker. Ett av fynden i denna arkeologiska utgrävning var den informationsbroschyr från Tekniska högskolan i Linköping som jag själv fick hem i brevlådan och lusläste strax innan jag skulle söka, våren 1994. Nästan 30 år senare är det fascinerande att se vad som förändrats och vad som är detsamma. Det är förstås lätt att dra på munnen åt hur vi såg ut på den tiden och åt hur tjocka datorskärmarna var. Det är också intressant att se hur mycket text broschyren innehåller. På den tiden hade vi både ork och tålamod med sådant. Men det grundläggande innehållet i utbildningarna är detsamma. Jag vet att det har hänt rätt mycket med undervisningen, förstås, för jag har själv varit en del av den utvecklingen, men fundamentet står fortfarande stadigt.

Broschyren upplyser mig om att ett korridorsrum kostar 1700 kr i månaden, men då betalar man bara för 10 månader. Studiebidraget ligger på 1900 kr i månaden och studielånet på knappt 5000 kr. Det är också roligt att känna igen folk. Den unga doktoranden på en av bilderna är numera professor och studievägledaren (vars namn jag noga strukit under för att komma ihåg) är numera kanslichef.

Enligt baksidestexten har landets yngsta tekniska högskola “en tradition av nytänkande, en vilja att pröva nya okonventionella grepp, att överskrida ämnes- och fakultetsgränser”. Med tjugo år som studierektor i bagaget skulle jag kunna nyansera den bilden något, men det är ju snart jul och jag vill inte sprida dålig stämning.

Ibland hör man folk säga att studietiden är den bästa tiden i livet. Jag förstår att de menar väl, men är det inte synd om livet skulle peaka vid 25 och sedan bara gå utför? Jag hade en fantastisk studietid när jag lärde mig mycket, inte bara om de ämnen som ingick i mitt program, utan också om mig själv. Men det var ju bara början på det livslånga lärandet. Jag vill nog tro att den bästa tiden i livet alltid ligger framför oss, bakom nästa hörn. Vad ska vi annars sträva efter?